Säljarguide: "Ska/borde" du sälja sex

Jag kan inte, och kommer aldrig kunna, säga att du ska sälja sex. Jag kan däremot säga rakt ut, utan krusiduller om du inte borde. Här är lite som jag skulle tänka på om jag inte redan hade gjort mitt val.

Okända penisar

Jag ska inte tjata om samma saker du säkert redan hört. Att du ska fundera på hur det känns att ha okända människor ovanpå, i och under dig. Många oattraktiva, lite konstiga och säkert med andra ofördelaktiga attribut. Det är det du får, hur du än gör, i de allra flesta fall. Du kommer inte träffa någon snygg, rik jetsetter som rider iväg i solnedgången med dig. Det är ingen film.

Däremot kan du få erbjudanden om att ses i fantastiska hotellsviter som endast ett fåtal ens FÅR bo i. Få speciella bord på de finaste restaurangerna som bara utvalda kan sitta vid. Presenter om du har tur, ses i otroliga hus och vindsvåningar på Östermalm. Träffa några du faktiskt trivs med och har roligt med som du träffar igen. Jag tänker inte sticka under stol med att jag haft riktigt roligt, träffat alla möjliga intressanta personer och haft spännande och oändligt omväxlande sex.

För att kunna ha en sådan uppfattning av din hobby/jobb måste du vilja detta. Om du masar dig iväg till duschen innan träffen med en klump i magen så är det något som inte stämmer. Fjärilar är bättre; då är du nog mer lämpad. Nervositet är inget konstigt men oro är det. Du ska känna spänning inför att träffa en ny person. Inte att förglömma att tänka dig att ha hans penis i din mun om två timmar. Och du ska gilla det, eller åtminstone låtsas och om du låtsas så ska du vara ok med det.

Jag skrev i förra inlägget om att jag tycker om att låtsas och min syn är att det är en jättestor del av mitt ”uppdrag”. Jag kan inte komma till någons hotell eller lägenhet och visa missnöje. Är han respektfull, trevlig och agerar enligt överenskommelse så är han VÄRLDENS BÄSTA MÄNNISKA!
DET är en sexsäljares jobb. Sedan om han är ful, har en frimärkessamling han vill prata om i två timmar eller en micropenis är skitsamma. Jobbet är att få kunden att må som en jävla kung. Du ska få hans brister att verka försumbara och hitta och lyfta hans fördelar.

Klarar du inte tanken på att totalt älska denna person under er tid tillsammans; tänk om.

Jag har sagt det förut: man skapar kemi där den inte finns. Jag kan räkna mina kunder jag skulle hänga med privat på en hand. Man ”klickar” med få människor i denna värld. Att skapa kemi är en begåvning få mästrar (jantelagen är inte min grej) och det krävs att man gillar det.

Även om det är en snygg, rik, trevlig person (ja, de finns faktiskt men de kommer inte gifta sig med dig; kom ihåg: du är prostituerad och han är INTE Richard Gere!) så känner ni inte varandra och du ska umgås och ligga med honom.

Mår du dåligt av att låtsas och spela en roll så är jag 100% övertygad om att den här sysselsättningen kommer skada dig, kort- och långsiktigt.

Eskort, prostituerad (eller vad du vill kalla dig)

Jag ska hålla detta kort men i Sverige kallar sig nästan alla eskorter. Några få snajsar till det med till exempel ”kurtisan”. Det låter ju fint men alla knullar mest.

Det finns en myt om tjejer som enbart erbjuder sällskap utan sex. FEL! Det är inte sant. Finns inte en man på denna planet som betalar hutlösa summor pengar för att konversera med dig.

En eskort/kurtisan/whatever ligger med sina kunder.
Tro inte att du kan sälja sällskap utan redan nu kan jag säga att om du får ett sådant erbjudande, spring för livet för han är nog en mördare eller annan valfri galning. Det är lika bra att inse att du kommer att sälja sex, oavsett vad du kallar dig, om du tar betalt för sällskap.

Sexet

Mycket ser man som sexsäljare. Jag kan fortfarande ibland chockas över hur otroligt många penis-varianter det finns. Och det är något jag uppskattar att ha fått uppleva. Samma med ansikten jag håller om och kysser, kroppar att smeka, i alla (o)tänkbara former. Jag ser något fint i det. Att ha gett något jag är bra på som varit till glädje för andra. Jag skulle förstås inte göra det gratis, jag är ingen kuksugande välgörenhet, men jag känner ändå en glädje över alla möten, kroppar och personer jag fått ge lite av min tid och odelade uppmärksamhet.
Åtminstone lite av detta tror jag man behöver känna. Inte äckel över att bli berörd eller alla fula pungar man kommer få se och ta hand om (vad är det med pungar förresten; vilka underbara, märkliga ting!) Det kommer aldrig fungera i det långa loppet.

För mig har det handlat om att sex är roligt. Människor gillar så olika saker och jag älskar att lista ut vilka de är. Återigen utmaningen. Jag har gjort allt från att spela städerska som blir bunden i shibarirep och låtsasvåldtagen på en smutsig matta i ett kontor till att trampa på en man iklädd stilettklackar med min fulla vikt och bestraffat en herre hårt på grund av en dålig arbetsintervju.
Jag har också blivit ”pökad”, fått i uppdrag att förföra den stackars room service-tjejen och helt blivit nekad sex för att mannen började gråta. Det finns gott och ont med allt och varje möte är inte perfekt eller ens bra. Men det ska alltid kännas okej. Och är det aldrig perfekt eller åtminstone bra så mår man inte bra.

Hur allt detta sex upplevs beror på dig själv. Det kommer inte vara skönt de flesta gångerna. Träffar du någon som du ser fler gånger och har en mer genuin kemi med så kan man som vi vet utveckla ett skönare sexliv.

Nu pratar jag om den sexuella känslan. Musen, liksom. Att det är så skönt att man kommer. Ain´t gonna happen (eller så är det något omänskligt med dig; om du finns så maila mig, det låter helt fantastiskt!)

Njutning däremot, och spänning. Närheten, utmaningen, att uppleva sin partners njutning. Göra ett bra jobb och gilla det. DET kan man förvänta sig om man är rätt person för uppdraget. Jag börjar låta som en superhjälte-rekryterare.

Jag skiljer alltså på fysiskt skönt sex och njutning av sex. Ger du mig en stadig man med rätt teknik och en vibrator; visst, då kan jag komma på första träffen. Men det är ovanligt eftersom vi inte ”kan” varandra.

Framtiden

Det här är en grej som många fullständigt skiter i och det är fruktansvärt synd.

Även om du är superdiskret (vilket jag går in på senare) så kommer du inte kunna gömma ansiktet under träffen (som du gör på dina annonsbilder, förstås!). Det kommer alltså finnas människor där ute som vet exakt vad du gör och hur du ser ut.

Skulle du bli offentlig, till exempel politiker, skådespelare, und so weiter, så finns det en risk att du outas. Då säger vissa ”men då outar köparen även sig själv”. Visst, men han kanske inte har något att förlora och struntar i sin situation. Det finns också en sjuk mängd människor som ägnar sig åt vidrig utpressning i denna bransch, mest på säljarsidan förstås men även köpare. Jag har hört många hemska anekdoter från båda sidor.

Alltså: blir du synlig i framtiden kan ditt sexsäljande krypa fram. Innan du börjar ska du acceptera att detta kan hända. Punkt på den.

Sedan har vi grejen med oväntade möten. Den här är mest obekväm men kan sluta i katastrof (jag har en berättelse från en annan säljare, ska fråga om jag får publicera den).

Några snabba:
– Jag träffade en föredetta kund i loungen på Heathrow när jag var med min pojkvän och kunden tilltalade mig som Lisa. Nu var det ren jävla tur att min pojkvän visste om min bakgrund och även mitt hor-namn men det var ett förbaskat obehagligt och konstigt möte. Och det var frostigt med min partner på det flyget kan jag lova…

– Träffade en kund som var på samma lunchställe som jag och mina kollegor. Han var dock lite mer smidig men sa ”Hej… eeh” när han insåg att Lisa förstås inte är mitt riktiga namn.

– Träffade en kollega samt ett gammalt ragg (kollegans vän) när jag var på en bar med en kund som var typ 30 år äldre än mig.

– Och en kunds vän där jag gjorde bort mig totalt.

Det är alltså inte så konstigt att detta kan hända. Det kan gå hur som helst, jag har haft tur. Räkna med det innan du börjar.

2 reaktioner på ”Säljarguide: "Ska/borde" du sälja sex

Kommentarer inaktiverade.