Den absurda debatten om mäns övergrepp

Diskussionen om den nya vågen av sexuella övergrepp är extremt ensidig. Media talar i huvudsak om att problemet ligger hos alla män och genom sina föreslagna lösningar pekar specifikt på svenska sådana.

Uttryck som att ”vi måste prata med våra barn”, ”det är män som oss” och det gamla vanliga tugget om patriarkat talar sitt tydliga språk: det är de svenska männen och pojkarna som skapat en våldtäktskultur.

Det jag tycker om saken har flera icke mainstream-kanaler redan nämnt (bland annat en favorit; Toklandet) men jag vill skriva ur ett perspektiv från sexarbetare där vi länge varit medvetna om problematiken kring utomeuropeiska mäns kvinnosyn och tillhörande risker och aldrig varit rädda att erkänna den.

Prostituerade i det svenska samhällets syn är offer och våra kunder förövare. Det vet alla som någonsin hört talas om det. Men bland afrikaner och araber ses vi som icke-människor. Så i Sverige; offer, i MENA; värda precis ingenting.

Alla sexsäljare med självbevarelsedrift skyr dessa män som pesten. Jag har träffat EN (1) med en tillsymmelse till islam, dock konverterad till ateism, och förarbetet var krävande. Han blev visserligen min bästa kund men då hade jag en enormt tuff process. Fortfarande råder jag alla sexsäljare att neka araber och afrikaner.

Flera av mina kollegor träffade en iransk man med den klassiska ”jag betalar fyra gånger ditt pris”-bluffen som plötsligt insåg att han inte hade några svenska pengar och erbjöd iransk rial. 10 000 rial är cirka 5 kr. Ouch.

De flesta skulle dock aldrig låta sig lockas av denna typ men om man vill/orkar gräva bland annonser så vågar jag gissa att 95% är tydliga med att de endast träffar nordiska eller europeiska män.

En annan skrämmande aspekt är att våra kunder också utsätts för utpressning och hot från icke-svenskar.

Andra skräckhistorier där just utländska män varit i fokus:

En man som bokat incall dyker upp med fyra andra män, tvingar sig in, misshandlar och rånar sexsäljaren.
Detta har hänt fler gånger än jag vill minnas.

Återigen något som upprepas: mer eller mindre godtrogna kunder har stämt träff med en tjej och möts av hotfulla män som kräver pengar i utbyte mot att inte kontakta anhöriga eller misshandla kunden.

En tjej, vad jag vet ”bara” en, blev brutalt våldtagen, misshandlad, rånad och därefter terroriserad av mannen i fråga som krävde mer sex och pengar tills hon flyttade. Hon lever än idag i rädsla.

En tjej skulle möta upp en kund på en publik plats och blev snopen när han inte dök upp. Hon gick hem och märkte ganska snabbt att hon blivit förföljd av en falskbokare som tvingade henne att öppna dörren varpå hans sex kompisar dök upp och tillsammans rånade henne. De utsatte henne för grov psykisk tortyr under åtminstone ett par timmar men ”som tur var” slapp hon bli våldtagen.

Flera sexarbetare har faktiskt fått betalt men efter avslutad träff blivit rånade på sina aktuella arvoden och även alla sina andra pengar. Många med en tillhörande käftsmäll som grädde på moset.

Ett fåtal, tack gode gud för det är ett fåtal, har råkat ut för riktigt grova våldtäkter och andra våldsbrott där de blivit penetrerade av helt sjuka föremål både vaginalt och analt eller utsatta för tortyr av deras bröst och könsorgan.

De ord vi blir kallade.
Vart ska jag börja? Visst; jag får charmiga svar som ”men du är ju en hora” eller ”du som självutnämnd hora” på Flashback eller totalt nerpissad i mail, speciellt efter en av mina debattartiklar publicerats (länkar även min första). Oftast av andra kvinnor. Det är okej; jag är en hora men ordet används av vissa i syfte att trycka ned mig. Kör hårt är min enda respons.
Men många av mina kollegor har fått höra följande, eller ja, ett axplock i alla fall från mer illasinnade idioter:
– Du är ett äckligt luder som borde dö, mina bröder kommer att mörda dig.
– Du förtjänar att bli våldtagen och pissad på.
– Jag ska knulla dig tills du blöder och spotta dig i såren.

Det finns alltså många goda anledningar till att vi undviker dessa män och redan i annonsen ber de flesta av dem dra åt helvete. Det må förstöra för de som inte beter sig som rövhål men vi har slutat sätta vår säkerhet i andra hand.

Hur kommer det sig att vi öppet riskminimerar medan andra kvinnor försvarar och omhuldar dessa män?
Hur är sexarbetare, som tydligen är omoraliska och intelligensbefriade, de som agerar enligt den nuvarande hotbilden?
Varför har vi kontinuerligt ”diskriminerat” män från vissa kulturer medan nästan alla andra kvinnor inte velat eller vågat?

Min gissning är att vi säljer sex öppet. Vi bjuder inte in någon att ta för sig av våra kroppar utan att ha passerat vissa gränskontroller (ha!). Vi förväntar oss att råka på våldsbenägna män och ser till att vi inte behöver.

Vi, och andra kvinnor, kan inte göra det valet ute på stan, i skolan, på festivaler, på krogen. Där får vi alla ta smällen. Vi kvinnor måste inse vad vi utsätts för och framförallt vad våra döttrar kommer tvingas vara med om. Våra svenska män är redan dömda men vi kan sätta ned foten.

4 reaktioner på ”Den absurda debatten om mäns övergrepp

  1. En stor eloge till dig som både orkar och vågar ge dig in i debatten, både ang viljan hos oss sexarbetare och riskerna med vissa av våra kunder. Tack!
    /MK

    Gilla

Kommentarer inaktiverade.