Säljadrenalin

Idag fick jag frågan vad jag saknar med sexsäljandet och det var intressant då det är så svårt att förklara. Men jag ska försöka.

Kicken. Att trots förarbete vet jag egentligen inte vem jag ska träffa. Vad vi kommer göra och hur. Överraskningar och utmaningar.
Hur är den här kunden? Hur mycket vill han prata om sitt privatliv? Kommer han ställa frågor om mitt? Hur ser han ut? Hur ser hans kuk ut?

Mötena. Människorna. Det är nog det allra bästa.

Jag saknar förstås även sexet. Eller nja; en del av det.

Pengarna. Som ”fin” flicka utan dåligt umgänge eller kriminalitet i bagaget så finns det en känsla av spänning i att ha en massa kontanter hemma som ska droppas in på ett konto. Mindre charmigt var att lämna över en tusenlapp på Pressbyrån.

Dubbellivet. Det låg något i hemligheten. Att jag ibland levde ett liv och var en person som ingen annan kände till. Det var bara jag som var bekant med ”Lisa” och Lisa. Den här spänningen gick dock över med tiden.

Icke att förglömma känslan när jag går ut från det dyra hotellet, nyknullad, precis lämnat en tillfredsställd man bakom mig och handväskan är full av pengar. Som en depraverad Pippi Långstrump.

5 reaktioner på ”Säljadrenalin

Kommentarer inaktiverade.