Vad jag grinar över

Låt oss separera detta: jag kan gråta av ilska eller uppgivenhet. Typ svensk politik och feminister med mera.

Jag kan också fälla en eller flera tårar när jag blir frustrerad över hur jag personligen blir behandlad, framförallt av GH. Oh, the tears that man is responsible for. Kärlek + män = kaos-Lisa.

Sedan har vi saker som rör en annan sida av mig. Det är svårt att förklara men det finns vissa episoder i historien som jag blir alldeles förstörd eller överväldigad av. Personligen räknar jag det inte till ”känslig kvinna upprörs av hemska livsöden” men det får ni tolka hur ni vill.

Utan inbördes ordning får ni några exempel:

Winston Churchill. 
Den mannen, alltså. Han började med att vara en allmän jävla kung och när han blev premiärminister i UK slaktade han nazisterna.

Obs: jag har MÅNGA problem med politiken kring andra världskriget.
1, de tyska soldaterna var unga män som inte hade ett jävla skit med den nazistiska ideologin att göra.
2, de som överlevde av dessa skickades till Ryssland där de ”försvann”. Unga, ibland pojkar. Borta. Undrar var de tog vägen? Hrmm…
3, Churchill lierade sig med Sovjet, dock av strategiska anledningar som jag kan förstå, men genom sitt störda icke-stöd till Finland under Vinterkriget och Fortsättningskriget, utan att förglömma krigsförklarandet mot Finland, är pissigt. Visseligen bollade han nog Finland vs resten av Europa. Det vet nog vissa av er bättre.
4, Ingen har grinat över Molotov-Ribbentroppakten. Era hycklare.
5, Stalin var toppen, tydligen.

Men Churchill var kung. Han drack champagne, polade med minsta registerbrud, gjorde episka tal och mörsade fienden. Kung. Under tiden slogs han mot sin bipolära sjukdom och styrde ett helt land och spöade fi. Efter andra världskriget var han starkt kritisk mot Sovjet och använde sin politiska makt mot dem. Hatten av, Winston.

Han får mig att gråta till och från men det som främst får mig att plocka fram GHs runkrulle är hans begravning.

The Partisan
av Leonard Cohen. Så mycket böl.

USA och deras hycklande
”Vi tillsätter en kompis som president över [insert random MENA country]! Oj, han var visst ingen kompis! Låt oss bomba alla civila!” Jag har kontakter inom ”sådana som vet” som berättat och bevisat, förutom det vi vet genom exempelvis media, att den armén var vansinnigt skjutkåt och begick ofantliga krigsbrott som anses som modiga och patriotiska. Världen applåderar.
Låt oss inte glömma Agent Orange. Eller hela Vietnamkriget överlag. Slakten av indianerna och sjukvården.

Alla äckel i Afrika
Folkmordet i Rwanda. Kongo, Namibia, you fucking name it. Barbarer som plågar varenda människa som inte tillhör ”rätt” klan. Vidrigt, och tyvärr kommer det aldrig förändras hur mycket ris vi än skickar dit.

Sjuka affärsmetoder
”Hej! Jag säljer och köper pengar!” Really? Skaffa dig ett riktigt jobb. Jag mår fysiskt illa när jag ser HSBCs torn här i London och hela ”rat race”-grejen. Det är en SJUKDOM. Kan någon vakna upp och göra något vettigt? Hur kan alla dessa människor tycka att det är ok att jobba med… ja, precis ingenting. Jag är ingen kommunist men någon gräns måste det finnas när hela världen står i brand.
Ni skapar inte lycka. Ni gör rika as rikare genom att suga musten ur andra. Bubbel, bubbel, PANG! Vem betalar då? Va? Det här har fått mig att seriöst fälla tårar på tuben när jag suttit bland alla dessa fejk-viktiga kostymmänniskor som jobbar tio timmar om dagen för att fucka alla andra.

Tänk om alla istället jobbade med saker som gjorde människor glada och lyckliga? Typ musik, film, grilla stek, kunskap, klappa kaniner, resa, bygga hus, baka bullar, knyppla, skriva böcker, ta hand om äldre, klia varandra på ryggen, brygga öl, rulla köttbullar, knulla och så vidare.

Jag är nog hippie i alla fall. Trots den läskiga kommunistvibben från ovanstående så förnekar jag det bestämt. Men mitt utopia är det hur som helst.

CP-MENA!
Kan ni sluta kriga någon gång? Och kan Palestina sluta använda döda barn för att väcka sympatier hos omvärlden? Det är så äckligt att jag vill kräkas.
När tänker man ta tillvara på det vackra och historiska i dessa länder, sluta mörda varandra (och oss) och låta turistnäringen blomstra för att ge folket ett vettig chans? Nej, låt oss köra all in-islamism!
Under tiden sitter UAE och räknar pengar. BLÄH!

Dålig återberättelse av historien, nutiden och verkligheten
Wow. NÅGON är väldigt selektiv.
Finlands frihet. Shhhh.
Kommunismens offer. Zip it.
Pol Pot. Inte viktig.
Nordkorea. Bara en fascination.
Indien. Curry och lite textilier! Inget mer. Alla är glada, inget förtryck.
Kina. Se ovan, sans curryn.
Alla UTOM vita har alltid blivit förtryckta och nu ska det hämnas.
Zigenare är bara offer och missförstådda.
Den här listan kan göras längre men det är bara upprörande.

Nähä, tänkte ta en grinpaus nu. Och en öl. Häppåre!

8 reaktioner på ”Vad jag grinar över

  1. Haha…fastnar i halsen.
    Oooooh …I know that sinking feeling. Kan fastna helt i skit som gör mig förbannad. Men då sätter jag på lite ”fin” musik.
    Håll till godo.

    Gilla

  2. Tack! Önskar jag hade kunnat uppleva 80-talet. Dessa frisyrer alltså…

    Mitt problem är att jag vill SPÄDA PÅ min ledsamhet/ilska med att läsa mer eller lyssna på passande musik. Det finns inget som säger ”äsch, nu släpper vi detta och tittar på Bones istället”.

    Gilla

  3. Oh. Vill du bli mer arg så rekommenderar jag ilska med skratt. Bill Hicks….världens roligaste filosof/samhällskritiker/komiker.
    Om reklam och marknadsföring…inspelat i London inför en publik mestadels bestående av folk i den branschen. Så JÄVLA bra!

    Gilla

Kommentarer inaktiverade.