Flygplatssnack

När jag flyger ser jag hyfsat världsvan ut och ser andra världsvana, ensamma, uttråkade människor runt mig. Jag tillhör inte dem. I loungen är de ”värsta” och det är svårt att avgöra om de porrsurfar eller jobbar. Är en okänd människa berättigad att utmana deras ensamhet för en stunds konversation? Det är frågorna jag ställer mig. Oftast går det bra men jag har fått en eller två ”excuse me, I’m working”.

Deras liv är att resa i jobbet. Fram och tillbaka, precis överallt. De går till loungen för wifi och eluttag. Jag går dit för öl och köttbullar. Ofta finner vi ett mellanting: han kan få berätta om sitt jobb och jag övertygar honom att prova en Sleepy Bulldog på fat. I resten av världen ser jag till att prova ett glas av varje vin, helst med sällskap.

”En öl innan jobbet är bättre än en kuk på fyllan” skrev någon, någon gång. ”A beer before work is better than a cock when pissed” översatte jag. Min tillfälliga vän då skrattade varpå jag översatte svenska uttryck som ”there’s no danger on the roof!”

Sedan möts man igen vid boardingen. Hej hej, du igen! Och på flyget ”ah där är du!” Är karln trevlig och intresserad byter han plats och vi pratar om restauranger och andra nöjen beroende på person.

Jag slås konstant över hur många fängslande människor det finns. Jag vill träffa så många jag kan och att vara svensk och rädd för att ta kontakt är inte min grej.

Länge leve nya kontakter! Jag ska ut och träffa en gammal nu. Puss på er.

4 reaktioner på ”Flygplatssnack

  1. Som att bo på vandrarhem. Där pratar ju också alla med alla. Pratar man inte är man konstig. Jag har jämnt undrat om det finns någon motsvarighet till detta i de högre prisklasserna. Då finns det tydligen det.

    Gilla

  2. Nja, det är tvärtom. Jag är en vandrarhemmare som försöker vandrarhemma dessa anti-vandrarhemmare. Oftast lyckas det. Det finns en vandrarhemmare i de flesta.

    Gilla

Kommentarer inaktiverade.