Same shit, different year

Rubriken låter negativ, det är jag fullt medveten om, men det stämmer. Irriterar mig på Instagramposter om vad man ska åstadkomma eller ändra och reklam med budskapet ”new year, new you”. Nä, det spelar ingen roll om 31:a december 2016 blir 1:a januari 2017! Du är samma människa och alla eventuella löften och hopp är brutna och krossade innan slutet på februari! Vansinnigt nog fortsätter det än, EN MÅNAD in i januari. Skärp er!

Med min initiella rant ur vägen.

Ingen har missat min turbulenta höst. Den har lämnat bakom sig några rejäla ärr (ett fysiskt som är rätt coolt, min uppdiktade historia innefattar knivslagsmål i Shoreditch och vad som verkligen hände är oviktigt). Fast flest psykiska; djupa sådana. Men man lär sig alltid något vilken är en sann om än klen tröst.

Jag har ett konkret mål (ej kopplat till något jävla nyårstrams) som kortsiktigt är realistiskt. Att vara realistisk är inte min grej men det är väl bra att leva ett vuxet liv ibland.

Jag kan inte sluta springa.

Min kontakt med mannen ni läst en del om på sistone har jag inte brutit. Inte han heller; även om vi kanske borde. Tvärtom faktiskt! En hel helg tillsammans som var helt otrolig. Jättesunt! Realistiskt!

Ett par möten med GH och varje gång är det samma känsla när jag ser honom. Kanske är det en nära döden-grej för vår tid tillsammans komprimeras till tre sekunder. Jag dumglor i princip på honom med ömsom kärlek, ömsom heartbreak. Lite ilska, även såhär långt efter. Höll på att bli fysiskt men jag stoppade det och sa ”nej, det känns inte bra” :O :O :O

Hemflytt under sommaren om inte tidigare. Tillbaka till mitt fina hus och ett sånt där HELTIDSJOBB :O :O :O

Herregud vad det känns tråkigt. Men det kommer gå över för jag är sämst på att vara uttråkad. Jag kanske sitter i en hydda i St Kitts om ett år med en lika galen och självdestruktiv engelsman. Äventyr och sex och löpning och mat.

Tills dess: ”It’s over now, this walkabout” (googla om du är beredd att ge upp ditt liv under en period).

5 reaktioner på ”Same shit, different year

  1. Lisa, tack för att du delar med dig. Det känns som att jag känner dig på nåt skumt sätt och hoppas alltid få läsa om hur du har det. Icke att förglömma din blogg i övrigt som innehåller några av de bästa alster jag läst. Hoppas på mer!

    Gilla

Kommentarer inaktiverade.