Minnet tjänar mig väl (ibland)

Färsk träff i bloggen? Ja, nu har ni tur eller hur ni väljer att se det.

För det första ville jag ställa in för att jag läste citat av Ayn Rand som jag visste väldigt lite om (och att inte veta är oacceptabelt). Inget ovanligt egentligen; jag har avbokat allt möjligt som när jag upptäckt Pol Pot eller världens mest dödliga flygkrascher, maritima katastrofer eller kemiska olyckor.
Då jag vet själv hur det är att bli i princip dumpad av andra så lämnade jag Rand åt sitt redan klargjorda öde och begav mig in mot SW1. Gladde mig åt att National Gallery hade stängt så den distraktionen inte gjorde sig påmind.

Den här dejten var med en stereotypisk engelsman. Typen som får mina ögon att glittra. Allt annat stämde också, som vanligt, så spänningen låg i hur våra personligheter skulle samspela och vad jag behövde småskruva med, göra avkall på eller ösa mer av.

När vi tog farväl sist så viskade han ”God, I loved when you teased me” mitt i kramen på Marylebone High Street. Tyckte att jag hade avväpnat honom och då män tenderar att dra sina svärd igen så såg jag fram emot att göra om processen; nu med insikten att det var fullt möjligt. Den här gången mindes jag hans ord väl.

Han är bra på komplimanger. Jag klädde av och hyssjade honom. Han var hård när jag gick ned på knä och kommenterade hur fin han var. Rörde lätt vid hans lår och kuttrade saker som ”I love this crease, it makes me shiver when you touch it”. Man kan säga att jag gjorde allt annat än att röra vid hans kuk. Min blick pendlade mellan att se honom i ögonen och att beskåda hur hans kropp reagerade på allt jag sa och gjorde.

Han började givetvis bli frustrerad vid det här laget. Jag kysste försiktigt hans ljumske så att mina ögonfransar vidrörde hans pung – ett beprövat knep som märkligt nog retar ihjäl karlar. Behöver en kamratlig professor i Omfattande Sexuell Forskning™ på detta område tror jag, ansök här ->
Praktiskt taget nämna allt jag vill säga och han höra, behandla honom varsamt, som ett mindre pälsdjur, utan att låta det gigantiska ståndet jag hade i ansiktet avleda mig.
Läge att ställa fler frågor; nu mer rakt på sak.
”Would you like me to kiss this part here?” utan att vänta på svar. Klart välkommet.
”How about here?”
”Now mister; would letting my tongue run all the way from beneath your balls to the tip of your cock be to your liking perhaps?” Det var det.

Man får inte försumma resten av kroppen och med det har jag till slut bestämt mig för att skriva ned några knep jag använder vid oralsex. Håll utkik!

Han berättade att han äntligen kommit över någon. Enligt låttips från mig sist citerade han en rad som alltid resonerar med mig: ”now these sad songs ain’t gonna sting, you know” och jag lät fingrarna glida in mellan hans. Visste var orden kom ifrån, satte på Ballad of a patient man och log nöjt med huvudet på hans bröst.

 

London var molnigt men sprudlande. Massor med glada människor ute men det där med att stå ute i t-shirt med ölen på pubens fönsterbräda har jag dock inte lärt mig uppskatta ännu. Hade inget behov av att vara ute längre för jag mindes att det fanns en avokado hemma.

6 reaktioner på ”Minnet tjänar mig väl (ibland)

    • Jag har inte den mest traditionella smaken i män, nej. Å andra sidan är väl Jude Law och Ewan McGregor inte så dumma på att sätta en rätt hög ribba (heh).

      Gilla

Kommentarer inaktiverade.