Myth(s) busted

“The number one job of the dominant is to continually seduce consent from the bottom” skrev Joseph Beam och han var säkert medveten om att det är det absolut bästa sättet att beskriva förhållandet mellan en dominant och en undergiven (eller fler av varje sort? Varför inte).

I min erfarenhet finns det flera missuppfattningar kring detta som tyvärr fortfarande gör det lite jobbigt att ”komma ut” med mina bdsm-relaterade böjelser. För att inte gå vilse totalt kommer jag fokusera på förhållandet nämnt ovan: det mellan den som i någon mån bestämmer och den som förväntas lyda.

”Det finns inget spektra – det är bara en fråga om krav och uppfyllelse av dessa.”
Ett citat jag själv vill tillskriva vissa. Och det är så fel det kan bli. Vi står inte i fabriken där du är förman och säger ”sätt dit tändtråden i glödlampan!” varpå jag gör det och sedan plockar ut 18k i månaden som jag lägger på ett årligt besök till Ullared.

För och främst finns det ett intresse eller läggning. Självklart.

Det finns en överenskommelse. Uttalad eller ej, beroende på förhållandet sinsemellan.

Och samspelet. Där är den största skillnaden gentemot herr fabrikör (åh, intressant fantasi!) Som citatet i början snuddar vid: det är en lek eller spel där båda vinner, annars har man inget där att göra. En undergiven person som inte njuter har andra underliggande problem och det är kanske dessa som många väljer att se i första hand.
”Man kan inte tycka om att lyda”. Jag återknyter till vad jag skrivit om förut, att det är befriande att ge bort sin kontroll (ej att förväxla med ”förlora”), det är en god poäng. Men ändå, det handlar om så mycket mer.

När jag ser min tillfälliga master (för det där långsiktiga, som 24/7, har jag inget intresse av) i ögonen så ser jag en reflektion av min egen lust. Att underkasta mig honom är ett val jag gör och hans jobb är att se till att han är värd det.

2 reaktioner på ”Myth(s) busted

Kommentarer inaktiverade.