Fel hotellrum, oh no!

Så hur gick det nu med planeringen?

Mitt flyg var försenat och jag hamnade i en sanslöst lång kö till passkontrollen. Jag insåg att jag egentligen inte bryr mig hur tråkigt det är; det är att bli cockblockad som är upprörande.

Men; dags att kliva in i min nya roll, vad ska vi kalla henne? Jag har alltid gillat Julia, det får det bli. Redan vid incheckning kände jag mig så som Julia borde. Intet ont anande ung tjej på väg till kusten för att träffa kompisar. En tråkig natt på ett flygplatshotell fick jag stå ut med.

När jag precis hunnit baxa undan väskan och ska göra mig klar för sängen hör jag det där välbekanta klicket när en hotelldörr öppnas. Fryser. Tyst några sekunder och sedan dras handtaget ned.

Instinktivt reser jag mig och backar en bit och inkräktaren som möter mig är en ståtlig man i kostym. Han släpper väskan och verkar inte ha sett mig.

”Umm… I think you have the wrong room” säger jag, inte lika skärrad. Det var ju uppenbarligen ett missförstånd, han såg inte ut som en mördare eller rånare. Han vände snabbt på huvudet och var kanske ännu mer förvånad.

Men så log han. ”Well, aren’t you a sight for sore eyes, darling?” Jag släppte fram en knapp början på ett skratt. ”This is a shit hotel but I had no idea they were capable of fucking the rooms up like this”, sa han. Jag höll med och erbjöd mig att gå ned för att lösa det. Drog fram väskan och såg i ögonvrån honom vid dörren, lätt lutandes mot väggen och med armarna i kors. Han tittade på mig hela tiden men sa inte ett ord. Jag vågade inte titta tillbaka.

Det jag hade hunnit notera var vad jag skulle kalla ”traveller’s stubble”; en sexig skäggstubb som passar allra bäst på män med några gråa strån. På alla sätt så manlig att jag blev alldeles skakis; hans starka närvaro genomsyrade det lilla rummet.

”What’s your name, sweetheart?” frågade han medan jag fumlade med mina saker. Jag rodnade säkert för jag kände mig alldeles varm, men hoppades att min nervositet inte märktes.
”Julia” sa jag, drog igen dragkedjan och gick fram mot dörren.
”Hi there, Julia. It’s lovely to meet you.” Jag såg honom snabbt i ögonen innan jag slog ned blicken, log ursäktande och sa att det var trevligt att träffa honom också.
”Good night, sorry about this mess” sa jag hastigt, fast egentligen kände jag mig korkad som erbjöd mig att byta rum; det borde väl han ha gjort? Kanske var det hans dominanta sätt som fick mig att tro att det var enda alternativet. Han borde ju förstått att han gjorde mig obekväm. Helt klart en översittare.

Han rörde sig inte ur fläcken. Jag tog ett steg närmare. Han kanske var helt socialt störd och inte fattade hinten: jag vill gå ut i fred. ”Excuse me” kom fram med sprucken röst. När jag hade honom så nära att jag kunde känna hans andetag i mitt öra visste jag inte längre vad jag skulle ta mig till.

Då kom det jag absolut inte behövde höra: ”how about you stay a little?” Jag frös igen. Hans doft påminde om ett ex.
Han satte upp handen mot dörren, som för att hålla den stängd, varpå jag snabbt vänder ansiktet mot honom, aningen panikslagen.
”I can’t believe my luck, to walk in and find a pretty lady like yourself in my room.”

Jag kunde inte släppa blicken. Hans ögon avväpnade mig totalt och bilden av hans stora, sexiga, kanske varma hand, på dörren gjorde sitt.

Plötsligt kom han så nära inpå att jag inte hade något val annat än att hamna med ryggen mot väggen. Fortfarande inte ett ord men han verkade inte ta notis om min inre, brutala förvirring och, i viss mån, rädsla. Inte bara för honom utan även mig själv.

”Julia, it’s late and you’re probably seeing some guy tomorrow but I suggest you don’t think about him for a bit and let me take care of you.”
Flämtande; i övrigt helt tyst, låst i vår ögonkontakt.
Han la händerna om min midja och, ja, de var varma, som jag anade. Sände pulser både upp och ned.
”You seem a little flustered”, sa han och nu kunde jag känna hans stånd mot mitt lår.
Han fick ett nick till svar. Jag kapitulerade.

Jag gjorde som han ville, tog honom djupt (fortfarande ont i halsen – WIN!) så mascaran rann nedför kinderna. Såg upp på honom med bedjande ögon när han berömde mig. Jag hade lika gärna kunnat säga: ”give me attention, daddy!” för det var nog hur det såg ut. Haha. Daddy issues, much?

Ja jösses. Vilken jävla omgång jag fick den kvällen. Härligt också med fem timmars sömn inför nästa dags äventyr. Tror ni mig om jag säger att min reaktion ikväll blir ”not tonight, I’m tired”? Nä, det gör inte jag heller. Queue round 2.

_______________________________
PS. Fy fan vad jävla sexigt att BJa en man i kostym. Det är så rått och flåsigt att han inte ens orkar ta av sig kavajen. Fy fan!

PS2. Fattar ni hur sinnessjukt erotiskt det är när han spelar dessa roller med sin upper class brittiska accent? Han kan få mig våt när han pratar KPIs och skit i telefon med jobbet och jobb är bland det mest avtändande jag vet. Helt vansinnigt.

PS3. Han har fortfarande den absolut hårdaste kuk jag någonsin fått äran att möta. Enda gången han slaknat är när jag sagt ”that’s what they say” aka mitt signature move.

En reaktion på ”Fel hotellrum, oh no!

Kommentarer inaktiverade.