Svårfångad

W var hos mig imorse. Dök upp mitt i frukosten och mitt ständiga skrivande.
”Vad gör du?”
”Jag skriver om orgasmglappet.”
”Eh, okej… Kom hit.”

Jag var så fruktansvärt kåt och rent av sexsvulten (med honom fixar man inte 24 timmar utan det) att jag kved: ”snälla, gör bara nåt med mig!” Så det gjorde han; i tre timmar.

Uncle Mort fick vara med på ett hörn. Jag bad om hans fingrar och hade hans ansikte så nära mitt att jag blev yr när jag såg in i hans explosiva ögon. Tunga andetag, kyssar, varsamma men sexiga ord. Han var lyhörd och tålmodig.

Men – as I like ‘em.

_______________

För er nyfikna: vi har inte pratat mer om Lisa men han vet att jag ska träffa någon i helgen. Sammanbiten tystnad om saken. Ironiskt nog nämnde en av hans vänner, när jag sa att W verkar så lugn, att han tenderar att samla ihop frustrationer till en härlig liten röd dvärg för att sedan smälla. Inte så att han är våldsam, eller otäck på andra sätt, men ni fattar vad jag menar. Så GHs favorituttryck ”let’s watch this crash and burn” kanske visar sig stämma bättre än jag vill hoppas.