Saker som sägs och dess konsekvenser

Nytt avsnitt av: ”Lisa vill inte committa och kan inte hantera när sådant kommer på tal”.

Idag sa William en jävla massa grejer som jag får panik av.

När jag kom hem till honom låg han halvnaken på sin balkong. Han hann knappt säga hej innan jag var på honom. Vad tror han när han ser ut som han gör? Eller så vet han mycket väl vilken effekt han har på mig och behöver inte ens anstränga sig. Allt han gör gör mig kåt och jag kan verkligen inte dölja det.

Sedan var allt normalt och jättekul och jag sa ärligt att han har de vackraste ögon jag sett. Det är väl ingen kärleksförklaring utan en helt vanlig komplimang? Berättade också att jag fantiserat om honom dagligen sedan vi träffades. Inget konstigt, eller hur?

Så fort vi gör något står jag och fånler åt honom. Han distraherar mig jämt, bara genom att synas.

Men så kom detta: ”jag vet inte vad du gör med mig men jag har aldrig känt såhär”.

HALT! Vad sa du? Ler. Fortsätter le. Yttrar ett ”hmm”.

Han verkar inte ha fattat att vi ska ses on-and-off i cirka två år tills jag plötsligt plockar fram ett ”allt eller inget”-ultimatum och vi lever lyckliga i alla våra dagar eller så slutar det i eld och tårar och stundals angry sex. Så som vuxna människor gör. Så som förhållanden ska utvecklas.

Mot alla odds så är jag på väg att kära ner mig i den här grabben. Okomplicerad, rolig, SEXIG SOM FAN, omtänksam, väluppfostrad, mysig, snäll, social, charmig, och förresten, sa jag HET SÅ IN I HELVETE? Men det är inget ”jag har aldrig känt såhär förut” än. Någon måtta får det vara.