Kvinnans rätt till sin kropp är absolut. Unless…

Glädjande att en politiker ser hycklandet i feministernas kamp för kvinnors rättigheter. Han ansluter därmed till en försvinnande liten grupp som vågar kritisera dem.

Med risk för att ni som respekterar mig för min aktivism mot sexköpslagen, stigmatisering av sexarbetare och den ständiga svartmålningen av våra kunder – jag orkar inte tjafsa så värst mycket längre. Hittills har jag lyckats få två debattartiklar publicerade: den här repliken till jämställdshetsministern samt denna men de ledde mest till ytterligare gnäll och idiotförklaringar.

Delvis för att jag ser att Sverige har enormt mycket större problem men också för att det känns lönlöst. Jag har sagt det förut och säger det igen: som anonym har jag inte en chans. Om jag inte tar det gigantiska steget och kliver fram som min riktiga person får jag ingen riktig plattform att debattera på. Och som vi vet; utan debatt, ingen förändring.

Nu låter jag som en martyr. Virkat en offerkofta. Den som egentligen inte passar mig.

Men för att utveckla: dyker det upp en debatt som jag realistiskt kan ta så tar jag den. Jag har ju knappast lite att säga om saken. Det är den uppsökande (uppviglande?) debatten där sexarbetare inte tas på allvar som jag valt att lägga ned. DN tyckte att min senaste artikel ”saknade grund”. Får tacka för motiveringen men: va?  Den var inte skriven i affekt (eller; i alla fall inte synlig sådan, det mesta jag skriver är i någon mån i affekt), innehöll inte det skriftspråk ni ofta ser i bloggen och var definitivt inte ogrundad. Det var åsikter baserade på erfarenheter; välskrivet och sammanhängande. Kanske inte låg rätt i tiden eller rådande klimat men jag vill i min självgoda bubbla anta att det berodde på något annat. Cry me a river, right?

”Lalala jag hör dig inte, jag har inte bara rosa glasögon utan även implanterat filtret i mina pupiller!”

Det jag faktiskt KAN göra är att sprida precis det jag skriver här, fastän min publik mest består av redan övertygade. Och att fortsätta hjälpa de sexarbetare och -köpare som av olika anledningar vill ta åt sig av mina råd. Det är ändå inte så illa pinkat, om jag får addera till bubblan nämnd ovan.

På ett personligt plan kan jag fortsätta med mitt egna drama, tills jag någon dag förhoppningsvis tröttnar, och träffa mina kriminella bekantskaper trots att jag aldrig dragits till bad boys.