State of the L – 30:e augusti

Attentionhoran älskar att ni bryr er så mycket om W och vill höra mer om mitt interna trainwreck. Ok då.

Idag gjorde jag något som skulle få vem som helst som känner mig att ringa ambulans: tappade sexlusten. Han frågade hur det var.
”Du är så himla fin och jag vill inte göra såhär mot dig”, svarade jag som värsta såpaaktrisen. Det handlade alltså om mina annalkande träffar som jag VET påverkar honom mer än han vill erkänna.

Jag börjar tröttna. Att jag skulle ge upp horandet inom fem månader, som han föreslog, är otänkbart i dagsläget. Behöver MER! Han är för tam! Inte kåt nog! Kanske borde säga det? Jag vill att han ska dra mig nära när vi träffas; nästan göra mig illa för att han vill ha mig så mycket. Inte vara sådär svensk, liksom.

GH messar ibland. Han älskar mig blabla. Jag vill bara att han ska ta bort mig från den här gråa vardagen och det är precis vad han kommer göra. Thank fuck for that.

Dags för ett riktigt jobb, igen. Känns halvkul och jag vet inte om jag vill ta det. Pension och hälsoförsäkring? Som en vuxen? Fy fan vad tråkigt. Kanske ett bra tidsfördriv å andra sidan; ska dock inte ligga med mina kollegor, tänkte jag. Tummis.

Ska till Arlanda ”för att träffa mina uppdragsgivare för frilansandet”. Det ska jag visserligen göra men inte på torsdag. Norrlänning med sexig dialekt. Började planera klädsel för typ två veckor sedan (visste ni att jag tar mitt jobb på största allvar? Jaha, det visste ni minsann…)

Har en plan för hösten som innebär att jag kommer vara väldigt tillgänglig i Stockholm under ett tag. Hinner med så många träffar att jag säkert hinner tröttna även på det, igen.

Finns det någon medicin för människor som blir uttråkade av allt; förutom sex, mat, alkohol, musik och King of Avalon?