Butter fingers

Lite mer om mina äventyr i Stockholm?

På väg hem till en kund häromdagen. Det regnade, var iskallt och jag släpade på två väskor och försökte desperat hålla paraplyet så inte sminket blev förstört, samtidigt som jag och google maps skulle vara överens om min position. En väg var avstängd, pilen pekade åt alla möjliga håll och jag fick anse mig besegrad…. Jag skulle bli fem minuter sen. Oh, the horror.

Detta smsar jag min värd:

Jag kommer bli några minuter sen, hemskt ledsen. Ser fram emot att ses snart 😘

Eller skickade jag det faktiskt till kunden? Kanske till W istället som en liten stund innan frågat om allt var bra? Klart jag ska såra honom lite till, det är ju min paradgren… Fick ett inte-så-glatt svar.

För att göra det hela extra kryddigt ringde han senare när jag var i en taxi. Det var inte helt tydligt vad han ville men jag var snäll och artig. När jag skulle betala bad jag honom vänta. Chauffören: ”jag har nog inte växel på en tusenlapp”. Tror inte W behövde bli påmind igen om varför jag ofta har kontanter. På väg ut står ett gäng killar på väg att ta taxin och frågar om jag vill följa med dem. ”Det var ju för att du var här som vi valde den här taxin winkwink”. Jag tackade vänligt nej och när jag tog upp telefonen igen hade W lagt på. Struntade i att ringa tillbaka då han troligtvis var sur. Senare fick jag ett sms: ”behövde inte det där också”. NÄHÄ GRINPELLE, MEN RING INTE DÅ!

Svartsjukan is strong in this one.