Författare: Lisa

lisaslappar.com

Mitt 2019 – framgång, bakslag och oändlig kärlek

Lisa2 kommentarer

Det här blir som en slags retroaktiv State of the L för året som gått.

Jobbmässigt så har jag haft de bästa kunderna någonsin detta år. Jag har varit på opera, trevliga middagar, pratat om heltokiga saker, haft spännande sex och framförallt umgåtts med intressanta människor.

Bokkontraktet blev även klart, men det ska jag inte tjata om för ni fattar ju redan hur sanslöst häftigt det är.

Jag har insett och accepterat att jag är förälskad. Vi har varit i Edinburgh, Aberdeen, Marbella, Belfast, Dublin, Prag, Berlin, Sveriges oslagbara skärgård, Toscana, bilat från Maine till Florida och möts igen för att avsluta året i en stuga i en by i västra England. Sista natten spenderar vi i Chelsea för någon överraskning, vad det var får jag återkomma om!

Under året lyckades jag både gå med i, och ur, en organisation. Skrev om det i höstas och nu när lite tid förflutet så känner jag att det var rätt beslut. Känns fritt. Bra.

Videon med Arg blatte talar var nog det tokigaste, förutom bokkontraktet kanske. Skrivit en del om det så ska inte bli långrandig, men låt oss summera det med att jag insett att mina främsta vapen är att sprida glädje och kunskap. Att folk kan vara väldigt elaka för att de sitter bakom en skärm, och byggde en enormt nyttig resistans mot taskiga kommentarer. Läs gärna hela tråden som följer nedan tweet.

Min Twitter har apropå det blivit något av ett dagligt nöje (oftast). Hittat massvis av trevligt folk där, lärt mig en hel del och både funnit och tappat tron på mänskligheten i omgångar. Någon i min närhet tyckte jag la för stor vikt vid det varpå jag svarade ”när nackdelarna överväger fördelarna så slutar jag” och det mottot gäller för övrigt inte bara Twitter.

Ja, så var det tre rundor lotterier också. Två vinnare har fortfarande priser att ”hämta ut” men på grund av lite logistikproblem kommer vi ta det i januari. Det har varit fantastiskt roligt och med bra respons. Skampatrullen gav sig på detta (valde detta av allt annat jag skrivit/gjort…?) men det gick inte så bra.

Projektet om hur partierna ser på sexköpslagen inleddes. Det har nu gått exakt en månad sedan frågorna skickades in och de flesta har inte svarat. Endast V, L och KLP har återkommit. Varför ens ha kontaktuppgifter om man inte svarar väljarna?

Ni som är lite överdrivet inbitna fans 😉 vet säkert redan att jag nu reser bort och därmed kanske blogg och Twitter blir något tomt. Därför vill jag, om det händer, eller om jag har så jävla avgrundstråkigt att ni istället blir spammade, tacka er alla för ett fantastiskt år.

Utan mina fina kunder hade jag varit i en heeeelt annan sits. Förutom att ni gjort att jag kunde prova på mitt underbetalda drömjobb i somras utan att behöva sälja mitt hus, hållt mig flytande finansiellt i övrigt, tillåtit mig att byta karriär från en som jag mådde dåligt av, pluggat, vågat satsa på skrivandet och gett mig otroliga möten: har ni också byggt på min förståelse och uppskattning för andra människor.

Ni andra; kollegor, kommentatorer, mailare, Twitterfolk, vänner: ni förtjänar ett stort tack för allt stöd, hopp, vänskap och humor ni bringat.

Den uppskattning och kärlek jag upplevt under 2019 från er där ute som känner mig som Lisa eller Lavina har aldrig varit större. Det har sporrat mig att orka kämpa vidare i min opinionsbildning mot sexköpslagen och för sexarbetares rättigheter. Jag kommer aldrig sluta kämpa för mina och mina kollegors rättigheter, och möjligheten för vuxna människor att ha sex i samtycke, och utan er feedback hade jag nog gett upp för länge sedan.

Så, med det vill jag tacka alla som lyssnat, läst, interagerat eller träffats under året.

All min kärlek till er och ha en fantastisk jul och nyår ❤️❤️❤️

Dilemmat när man bara vill skrika ”DU ÄR DUM I HUVUDET!”

Lisa5 kommentarer

Uppdatering: nu när det blivit rätt tydligt att frågeställaren inte är särskilt mottaglig länkar jag här till tråden: https://www.flashback.org/t346327p62
Inlägg #740. Se mina tre svar på samma och efterföljande sida.

Det händer att jag hör från tjejer som vill sälja sex; via bloggen, Twitter eller som i detta fall Flashback. Hon frågade visserligen inte mig personligen men när jag såg att någon annan svarat henne, troligtvis ironiskt, och hon tog hans ”råd” på allvar fick jag lite panik.

Alltså, panik på riktigt. Tusen framtidsvisioner susade genom mitt huvud, som det brukar göra när tjejer som med 100% säkerhet borde hålla sig jäääävligt långt borta från denna värld ändå vill in i den. I det tillståndet vet jag inte vilken approach jag ska ta, men jag kände att jag måste skriva något FORT. Hade hon gjort som det troligtvis ironiska svaret menade hade det redan nu kunnat gått riktigt åt helvete för henne. Så hur säger man på ett snällt sätt till någon att den är typ 13 år gammal eller helt jävla dum i huvudet?

Jag vill reda ut några saker först, framförallt för de som tycker att jag överreagerar:

1, de som ber om hjälp och råd kan vara troll. Jag vet förstås inte vem som sitter bakom en mailadress eller användarnamn. Men OM avsändaren menar allvar kan jag inte riskera att avfärda den.

2, som sagt: jag vet inte vem som frågar. Allt jag kan basera mina råd på är vad personen skriver och det är vad jag har att utgå ifrån. Personen kan i ”verkligheten” vara smartare eller dummare än den framstår, mer kan ligga bakom än vad som berättas, jag har INGEN aning. Jag vill inte heller be om en rejäl utläggning för då kommer mina svar behöva ta flera timmar. Då riskerar jag också att överanalysera, så om jag ba ”good story bro!” och drar en massa egna slutsatser som VERKAR välgrundade så är jag absolut inte kvalificerad att säga till folk i detalj vad de ska göra.

3, jag är fullt medveten om att vissa av mina skriverier kan få sexsäljandet att verka tjusigt som fan (vilket alla med förnuft fattar inte är mitt syfte) och därför kan jag ibland låta lite hårdare än jag menar att vara. Jag vill heller inte att andra runtomkring ska tycka att jag glorifierar det, utan att man är medveten om att jag försöker vara nyanserad och att mina berättelser bara representerar mina egna upplevelser. Det gör inte min historia mindre värd att berätta (tycker jag då, som är högst opartisk), men någon som är väldigt ung eller lite labil (ursäkta ordvalet…) kanske inte ser nyanserna och då känner jag att en balans behövs.

När jag verkligen vill ta tag i en person och låsa in dem i min garderob, på ett totalt non-creepy sätt, tills de kommer till insikt tittar jag på några olika saker:

  • Grammatik.
    Kanske är jag löjlig men om man skriver som en åttaåring ringer alla varningsklockor.
  • Val av uttryck.
    Ordet hora är extremt laddat för de flesta. Jag kan använda det om mig själv, mest för att jag ibland återanvänder ”sexarbetare” för mycket och skrivarnazin i mig skriker, men om man inte förlikat sig med uttrycket bär det fortfarande en enormt negativ kraft. Så, om en icke-sexarbetare vill bli ”hora” tolkar jag det lite som att personen ser ned på jobbet och/eller sig själv. Att man kanske inte anser sig ”värd mer än en hora”.
  • Hur mycket man verkar veta om sexarbete.
    Har man uppenbarligen inte sökt egen information alls eller ens vet något grundläggande tyder det på att man kanske inte är helt mogen. Kontaktar man mig direkt har man hittat mig någonstans, och överallt där jag finns finns en uppsjö information. Ställer man frågan på Flashback har man helt missat tusentals trådar om ämnet. Ignorans, arrogans, lite bakom flötet, jag vet inte, men jag tycker inte det bådar gott.
  • Självbild.
    Godtyckligt, men jag läser in mycket i hur man framställer sin egen bild av sig själv.
  • Bild av sexarbete.
    Verkar man anse det äckligt, förnedrande och fel så blir jag orolig om man då anser sig lämplig. Varför vilja göra något hemskt mot sig själv?
  • Riskmedvetenhet (eller ja, bristen på det).

Den som då ställde frågorna som fick mig att nästan kasta mig över tangentbordet för att skriva detta lyckades pricka i samtliga punkter. Jag fann ingen ”saving grace”. Och svarade på ett sätt som tar emot: hårt och i viss mån taskigt. Jag visste verkligen inte hur jag skulle kunna motivera varför jag under INGA OMSTÄNDIGHETER vill se henne ge sig in i detta utan att på ett lite ”finare” sätt säga att hon inte har alla hästar i stallet.

Då jag inte vill klippa in det här så tar jag bara upp ett par saker:

Hon undrade var man hittade en hallick, bland annat. Ett (förhoppningsvis) ironiskt svar rådde henne att lägga upp en profil på Bodycontact eller Darkside för att hitta någon som kan lära upp henne. Hennes svar på detta var inte ”HAHA jättekul not” utan hon ställde faktiskt följdfrågor som att hon tog ”råden” på allvar.

Jag kände 1, FACEPALM och 2, shit, jag MÅSTE svara på detta nu.

Och det gjorde jag. Det lät inte snällt och var knappast mina bästa inlägg men det var det enda jag förmådde.

Vad fan vill jag ha sagt? Jo, att detta är ett av många bevis på hur komplicerad den här världen är. Hur viktigt det är att förstå och ta till sig att det finns enorma skillnader i precis alla aspekter. Skäl, personligheter, historier, möten, kunder, självbilder, måenden.

Sedan hoppas jag förstås att oavsett hur denna tjej väljer att göra, att hon mår bra och inte råkar illa ut. Att jag aldrig menar att såra någon för bakom all min kontakt med andra människor finns välvilja. Om inte annat, att hon läser på en massa och håller sig så trygg hon kan.

Med det sagt måste jag göra något annat än bli upprörd on the internetz idag så heppåre.

PS: jag uppdaterade för första gången på evigheter en av delarna i Säljarguiden. Läs gärna (första stycket om risker för våld är helt nytt) och feedback är välkommet.

Skampatrullen – ultimat en fråga om anständighet och fria val

Lisa

Man kan tycka och känna lite blandat kring det som patrullen säger sig kämpa för: att kvinnor ska hitta en man, skaffa familj och hålla sig konservativa. Man ska inte lägga upp lättklädda bilder eller annat som anses inte passa den ideala konservativa kvinnan.

Läser man lite noggrannare, eller ser vad vissa individer skriver, är det dock tydligt att man inte enbart söker att sprida dessa budskap, utan man ska göra det genom att helt enkelt vara taskiga. Istället för att skapa opinion och visa att dess anhängare är intellektuellt och moralistiskt mogna så samlas man kring hashtaggen genom att inbitet jaga ”bevis” på det ”sönderfallande samhället” ackompanjerat av elaka kommentarer.

Som opinionsbildare själv, med min blogg, Twitter och närvaro på forum som plattform, kan jag tycka att deras förfarande är märkligt. Jag vill, om än anonymt, bygga en viss känsla av respekt och tillit då jag anser att den grunden är vida mer stabil för att folk ska lyssna på riktigt, än en sensationslysten explosion grundad i elakhet och personliga påhopp. Nu har de förstås lyckats få mer spridning på ett par veckor än vad jag lyckats skrapa ihop totalt under flera år, men frågan är om det i slutändan är den typ av uppmärksamhet som är långsiktig för en rörelse?

Även om man håller med dem i sak, om sedlighet osv, så är det nog ändå få som öppet väljer att ansluta sig då retoriken är stenhård och hänsynslös. Det är inget de flesta svenskar vill eller orkar stå bakom, eller ens ta till sig. För att bygga denna tes har jag funderat på människor i min närhet. Det finns nog några där som kan tycka att sexualiseringen i samhället har gått lite för långt, och det kan till och med jag själv tänka när något specifikt dyker upp. Flera känner nog att de vill påminna om att internet aldrig glömmer och att man ska vara försiktig med vad man lägger upp för alla att se, oavsett anledning till försiktigheten. Men jag kan inte föreställa mig att en enda av dessa skulle ens överväga att haka på skampatrullens metoder eller uttryckssätt. Inte en enda.

I grund och botten handlar det om människors rätt att välja själva, och den grundläggande respekt som jag och de allra flesta är uppfostrade att visa andra. Jag kommer aldrig någonsin kunna förstå hur lätt det verkar vara för vissa att vara elaka mot varandra. Mår man bättre, eller mår man ens bra från början? Inser man att det är riktiga människor man i grupp ger sig på? Och helt ärligt, hur orkar man hålla på så här, ofta flera timmar om dagen som det verkar, att leta efter och sedan dissikera någons livsval? I denna process, har man vid tillfälle stannat upp och tänkt ”är det här vad jag vill göra mot en annan människa?”

Med anständighet i rubriken menar jag inte den som hashtaggen förespråkar, utan det anständiga att vara en sansad och snäll medmänniska. Inte flippa ur över saker man inte har ett dugg med att göra i en slags villfarelse att man hjälper de man ger sig på.

Ja, de har lyckats bättre än jag på att sprida sina budskap. Jag kan dock stå rak i ryggen med att inte använda fula knep eller personpåhopp när jag försöker skapa opinion kring sexarbetares rättigheter.

En annan sak som är tydlig, och säkert vanlig när sådana här ”rörelser” poppar upp (jag vet ärligt talat inte vad jag ska kalla dem) är att några småkonton nu hittat sitt kall. Ungefär som att de tänkt ”NU har jag hittat en slags grupp där jag kan göra nytta, genom att scanna Twitter efter konton och poster som minsann borde skämmas!”

Två sådana har hittat till mig nyligen och det de hakade upp sig på var ett över två månader gammalt inlägg om mitt lotteri. Jag kan tycka det lite förvånansvärt att just lotteriet var triggern när mitt konto innehåller så mycket värre, men ok. Sexlotterier får jag väl erkänna är ganska dekadent. Jag kommer inte länka eller uppmärksamma dessa och här är varför:

Jag vill inte ge dem uppmärksamheten.

Jag vill inte att det ska bli någon diskussion där mina fina följare sedermera kallas taskiga saker, eller att riskera se mina följare använda liknande epitet. Undvika en shitshow helt enkelt.

Och jag minns när jag, som jag kallade det vid tillfället, spenderade någon timme på ”the dark side of Twitter” för ett par månader sedan. Alltså trådar som försvarade sexköpslagen med alla de klassiska argumenten och jag höll på att få psykbryt när vad jag än skrev duckades mina argument, eller fultolkades. Mådde faktiskt inte så bra och insåg att jag inte hör hemma på den arenan.

Jag tror inte det blir någon grej av dessa uppmärksammanden heller. Vi sexarbetare är ändå lite för enkla mål och det är inget man kan säga till oss som vi inte hört förut. De kan tycka att vi är osedliga, omoraliska, äckliga. Tro mig, vi har redan hört det.

Om man vill nå ut med en ideologi och få med sig människor på tåget är det bra att tänka lite långsiktigt och utanför sin minimala och extrema bubbla på Twitter. Retorik och trevligt bemötande tenderar att generera mer respekt hos de flesta och här har man fatalt misslyckats i sin tro att det nya WOKE är att vara taskiga mot folk på nätet.

Oavsett vad man tycker borde man alltid ställa sig frågan som en av mina favoriter på Twitter @FLICKALILLA ställer: ”behöver jag verkligen vara en jävla fitta idag?”

Sexköpslagen – Liberalerna

Lisa4 kommentarer

Liberalerna var tredje parti att återkomma. De var dessvärre något luddiga och verkar gå under parollen ”enklare att hålla med än att se verkligheten”. Det måste man väl acceptera, men det är fruktansvärt tråkigt att man som påstått liberalt parti är så opponerade till frihet. De försöker också vara könsneutrala med att använda ”en” istället för ”man” men tappar tråden. LOL. Svaret på fråga tre gör mig genuint deprimerad. Sannolikt finns det inget parti jag skulle rösta MINDRE på än L. Herrejävlagud. Med sorg (om än väntad) i hjärtat publicerar jag härmed ”Liberalernas” svar.

Tid till svar: sju dagar.

Svar av: fick bara ett namn så behövde googla. Verkar vara aktiv inom kvinnoförbundet.

1: Står ni bakom den svenska sexköpslagen (1998:408) som den ser ut idag?

Ja

1,1: Vill ni göra några förändringar till nuvarande lagstiftning? Isåfall, vilka?

Vi har inget landsmötesbeslut på att göra några ändringar i nuläget.

1,2: Om ”ja” på fråga 1, varför? Använder ni någon forskning, rapport eller utredning som grund för beslutet, isåfall, vilken?

*Obesvarad*

2: 2017 ville den dåvarande regeringen göra det straffbart att köpa sex utomlands. Hur ställer sig ert parti till detta förslag?

Vi är emot.

2,1: Varför?

*Obesvarad*

3: Sexköpslagen försvaras oftast med att sexarbete inte är något som kan väljas frivilligt. Anser ni detta påstående vara korrekt?

Vi kan konstatera att en stor majoritet av dem som säljer sex befinner sig i en utsatt situation.

3,1: Om ”ja”, vad baserar ni ert beslut på (bifoga gärna forskning, rapporter eller utredningar)?

*Obesvarat*

4: Då vi har en lag mot trafficking redan (BrB 4 kap. 1a§) anser många att man inte kan anse sexköpslagen vara ämnad att hjälpa offer för människohandel. Hur ställer ni er till det påståendet?

När en jämför med andra länder som har andra lagstiftningar kan man konstatera att det förekommer betydligt lägre grad av trafficking i Sverige än i jämförbara länder som valt en annan väg. Därmed kan den svenska sexköpslagen sägas vara ett skydd.

4,1: Skulle inte lagarna mot människohandel, våldtäkt (och andra lagar som ska skydda alla från brott) egentligen räcka? Om ”nej”, vilket syfte fyller isåfall sexköpslagen utöver dessa andra lagar?

*Obesvarat*

5: Om en sexarbetare skulle vilja sluta sälja sex, vilka ”exitprogram” vill ni införa?

Det kan jag tyvärr inte svara på i nuläget.

Generella tankar om dina påståenden:

1: Som sexarbetare innebär sexköpslagen att mina kunder känner sig tvungna att hålla sig mer anonyma gentemot mig, vilket gör att jag vet mindre om mina kunder. Detta upplever jag som otryggt. Vad anser ni om det påståendet?

Eftersom köparen vet att en gör något olagligt vill en ofta inte dra till sig polisens uppmärksamhet, således resulterar det mindre våld. Tyskland som har valt att legalisera prostitution har haft 70 mord på personer som säljer sex sedan lagen tillkom. I Sverige är den siffran noll.

2: Som sexarbetare riskerar jag att få mina ägodelar beslagtagna, med tvång, om jag träffat en potentiell sexköpare. Polisen har rätt till detta då jag i ett rättsfall skulle räknas som vittne. Detta upplever jag som integritetskränkande och förödmjukande. Vad anser ni om det påståendet?

Vi tycker det är viktigt att alla brott utreds. Vi förstår att det kan vålla stort obehag.

3: Som sexarbetare bjuds vi aldrig in för att tala om lagstiftning eller åtgärder. Jag har personligen försökt ställa frågor till representanter i era partier utan att få svar. Tycker ni att våra röster är viktiga i debatten och beslutsprocessen? Om ”ja”, varför tillfrågas vi inte?

Självklart är alla röster viktiga. Speciellt de med erfarenhet av problematiken. Vi försöker lyssna på både utsatta men även polis och socialsekreterare som möter de här fallen.

Notera att L, som V, tycker röster om ”problematiken” är viktiga. Inte röster som ser problemen med lagstiftningen, utan endast själva sexköpen. Den stora majoriteten av sexarbetare träffar ALDRIG varken polis eller socialtjänst. Go figure.

Jag kommer inte sakna L om de tappar sitt riksdagsmandat 2020. Good riddance, era fejkliberaler.

Sexköpslagen – Klassiskt liberala partiet

Lisa

Andra inlägg om projektet, se denna kategori.

KLP var andra partiet att svara.

__________________

Tid till svar: sju dagar.
Svar av: ordförande.

Ursäkta att svaret dröjt något.

Det var detaljerade frågor och jag är långt ifrån någon expert på området men jag ska försöka svara så gott jag kan utifrån vårt partiprogram som jag tycker är ganska tydligt runt just sexköp. Såhär står det under paragraf 2.3.2:

”Varje människa har en grundläggande rätt att bestämma över sin egen kropp, och därmed kan försäljningen av sexuella tjänster enligt Klassiskt liberala partiet inte betraktas som brottslig. I grund och botten handlar sexarbete om frivilliga transaktioner mellan samtyckande vuxna, och det finns därför ingen rationell anledning att förbjuda sådan verksamhet. Det finns exempel på sexarbetare som tvingas in i yrket av andra människor och som utsätts för våld och övergrepp. Detta är grova brott. Klassiskt liberala partiet anser en legalisering av sexarbete minskar risken för att bli utsatt för olika former av kriminalitet, eftersom verksamheten kommer att föregå i säkra och ordnade miljöer, i stället för att man är tvungen att sälja tjänsterna under förhållanden som ger lite skydd. Klassiskt liberala partiet tillåter sålunda s k bordellverksamhet, som redan är laglig i vissa andra europeiska länder såsom Nederländerna. Samtidigt måste alla former av människohandel och sexslaveri slås ned.
Klassiskt liberala partiet vill:
● Legalisera sexarbete och bordellverksamhet.
● Slå ned på människohandel och sexslaveri. ”

Så till dina frågor:

1: Står ni bakom den svenska sexköpslagen (1998:408) som den ser ut idag?

Nej, vi står inte bakom den.

1,1: Vill ni göra några förändringar till nuvarande lagstiftning? Isåfall, vilka?

Ta bort den utan att ersätta den med något.

1,2: Om ”ja” på fråga 1, varför? Använder ni någon forskning, rapport eller utredning som grund för beslutet, isåfall, vilken?

Nej. Vi är av princip emot den här sortens ingrepp i vad vuxna samtyckande människor har för sig.

2: 2017 ville den dåvarande regeringen göra det straffbart att köpa sex utomlands. Hur ställer sig ert parti till detta förslag?

Mot.

2,1: Varför?

Av samma skäl som anges i 1,2 ovan. Vidare: utom i extrema fall (folkrättsbrott och liknande) är det respektive lands lagar som gäller i det landet.

3: Sexköpslagen försvaras oftast med att sexarbete inte är något som kan väljas frivilligt. Anser ni detta påstående vara korrekt?

Nej. Självklart kan man välja att jobba som sexarbetare, även om det är förhållandevis få som gör det, men detsamma skulle kunna sägas om många andra yrken i samhället.

3,1: Om ”ja”, vad baserar ni ert beslut på (bifoga gärna forskning, rapporter eller utredningar)?

–

4: Då vi har en lag mot trafficking redan (BrB 4 kap. 1a§) anser många att man inte kan anse sexköpslagen vara ämnad att hjälpa offer för människohandel. Hur ställer ni er till det påståendet?

Det låter väldigt konstigt. Trafficking handlar om tvång, ibland gränsande till slaveri. Det är, och ska betraktas som ett grovt brott, men det följer inte av detta att vi måste ha en sexköpslag.

4,1: Skulle inte lagarna mot människohandel, våldtäkt (och andra lagar som ska skydda alla från brott) egentligen räcka? Om ”nej”, vilket syfte fyller isåfall sexköpslagen utöver dessa andra lagar?

Jo de räcker absolut.

5: Om en sexarbetare skulle vilja sluta sälja sex, vilka ”exitprogram” vill ni införa?

Inga, lika lite som vi vill införa exitprogram för elektriker, advokater eller sjuksköterskor. Det är en sak för civilsamhället att sköta i den mån det önskas.

Och sist till dina påståenden:

1: Som sexarbetare innebär sexköpslagen att mina kunder känner sig tvungna att hålla sig mer anonyma gentemot mig, vilket gör att jag vet mindre om mina kunder. Detta upplever jag som otryggt. Vad anser ni om det påståendet?

Jag förstår situationen och tycker den är olycklig. Det belyser också en av de negativa effekterna av att kriminalisera varor eller tjänster som folk ändå vill betala för. .

2: Som sexarbetare riskerar jag att få mina ägodelar beslagtagna, med tvång, om jag träffat en potentiell sexköpare. Polisen har rätt till detta då jag i ett rättsfall skulle räknas som vittne. Detta upplever jag som integritetskränkande och förödmjukande. Vad anser ni om det påståendet?

Det du säger stämmer såklart, och vi är helt emot detta.

3: Som sexarbetare bjuds vi aldrig in för att tala om lagstiftning eller åtgärder. Jag har personligen försökt ställa frågor till representanter i era partier utan att få svar. Tycker ni att våra röster är viktiga i debatten och beslutsprocessen? Om ”ja”, varför tillfrågas vi inte?

Ja, vi tycker att era röster är viktiga. Anledningen till att ni inte tillfrågas får du fråga nuvarande riksdagspartier om. Vi skulle inte göra så om vi satt där.

Sexköpslagen – Vänsterpartiet

Lisa4 kommentarer

Idag insåg jag att om jag väntar på att alla partier ska svara så kommer det inlägget vara rörigt och enormt långt. Dessutom kanske vi får vänta för alltid, ifall någon väljer att inte svara.

Därför kommer jag lägga upp svaren med ett inlägg per parti, i den ordning svaren kommer in, och när allt är färdigt publicerar jag också sammanställningen.
Alla inlägg om detta projekt har nu fått en egen kategori som ni hittar till höger eller nedtill eller hur det nu ser ut på din enhet: projekt: sexköpslagen.

Vill ni läsa hur jag resonerade kring frågeställningarna kan ni hoppa tillbaka till detta inlägg.

Jag vill inte riskera att någon råkar ut för otrevliga kommentarer eller liknande så därför publicerar jag ingen information om personen som svarat, mer än deras titel/funktion (för att jag tycker att det är intressant vilken ”avdelning” mina frågor hamnat hos). Om ni ändå skulle lyckas lista ut vem som ligger bakom svaret så LÅTER NI DEN MÄNNISKAN VARA.

Jag är enormt tacksam för att man tagit sig tid att svara, hittills utförligt, och även om deras åsikter kanske inte överensstämmer med mina så visar man respekt för varandra. Får jag veta att någon varit otrevlig eller taskig lägger jag ned detta för mitt syfte är inte att sprida hat, utan jag vill sprida kunskap och öka folks förståelse. Oavsett politisk inriktning tycker nog de flesta att mänskliga rättigheter och trygghet är bra skit, vi har bara olika tankar om hur vi kommer dit.

__________________

Med det sagt! Här är Vänsterpartiets svar.

Läs mer »

Projekt: vad i hela helvete tycker egentligen partierna

Lisa1 kommentar

Ta mig tusan om jag inte ska kalla det Omfattande Sexualpolitisk Forskning™ som komplement till min Omfattande Sexuell Forskning™ *genius*.

19:e november 2019 skickade jag frågor om sexköpslagen och sexarbete till flera olika partier.

De som fick mail var:
Socialdemokraterna
Moderaterna
Sverigedemokraterna
Centerpartiet
Vänsterpartiet
Kristdemokraterna
Liberalerna
Miljöpartiet
Feministiskt Initiativ (FI)
Alternativ för Sverige (AfS)
Medborgerlig Samling (MED)
Piratpartiet (PP)
Klassiskt Liberala Partiet (KLP)

Frågorna som  ställdes kategoriserade jag såhär:

Den nuvarande lagstiftningen. Om partiet anser att den ska bibehållas samt om man vill göra några ändringar.

Den föreslagna lagstiftningen om att svenskar som köper sex utomlands ska kunna lagföras i Sverige. 2017 la regeringen detta förslag. Lagrådet sa ”WTF MATE??” men många har trots det uttryckt sitt stöd. Exakt vilka som gjorde det är dock lite oklart så jag hoppas partierna vill klargöra sin ståndpunkt i och med denna frågeställning. För mig handlar det också om att få en insikt i hur långt politiker är beredda att gå för ”moralen” när man närmar sig tveksamma områden som dubbel straffbarhet. Det är för mig en ganska tydlig fingervisning om ett partis integritet och verklighetsförankring och har tidigare liknat detta förslag med Gymnasieamnestin (och ni kan ju gissa vad jag tycker om den).

Huruvida partiet anser att sexarbete kan vara frivilligt. Ett vanligt resonemang bland människor, inte bara politiker, är att ingen kan välja sexarbete. Även om man inte blir regelrätt tvingad av Sergei och Dragan att ta emot gubbkuk utan glidmedel i röven så anses det finnas andra ”tvingande faktorer”. Man har svårt att se att valet ändå kan vara reellt, och att man kan förlika sig med det, likväl som ett fåtal har det som en lönsam hobby. De flesta drivs förstås av ekonomi och behöver pengarna för att försörja sig, som med andra arbeten, men sexarbete kan omöjligtvis vara ett val, enligt en del.
Min avsikt med frågan är att få reda på partiets grundläggande ståndpunkt: om vi inte anses kunna göra dessa val, vad har vi för trovärdighet i vår kamp för rättigheter? Om vi inte KAN välja något annat så är vi ju per automatik offer och därmed är aktivistiska röster lika högt värderade som självmordsbenägna som bedyrar att de mår bra. Dålig och osmaklig liknelse möjligtvis, men jag försöker måla en bild.
Jag tror inte att man kan ens börja hoppas se sexköpslagen sönderfalla utan detta erkännande. Så om ni tycker att frågan osar lite ”Lisa skriver i affekt igen” eller att den är luddig så ville jag förklara varför jag anser den vara så betydelsefull för sexköpslagens vara eller icke varande.

Jag undrar också över det, som jag anser, är en riktig tankevurpa bland sexköpslagens ivriga supportrar: om den är tänkt att motverka trafficking; hur är det då berättigad när vi redan har en lag mot just människohandel?

Många tycker, som tidigare nämnt, att sexarbetare alltid är offer och en del vill införa brottsofferstatus för oss. Det drev frågan huruvida man då ämnar hjälpa alla sexarbetare, samt, vilket jag ser som viktigt, de som faktiskt inte mår bra av det och vill sluta. Därav en fråga om partiets idéer om såkallade exitprogram.

Nästa steg är att sammanställa alla svar i ett handy dandy excelark så att det blir lätt för alla som inte orkar läsa långa och ofta invecklade svar att helt enkelt blint lita på hur jag översätter politiska till enkla, korta jakanden eller nekanden. De fullständiga svaren kommer förstås också publiceras.

Förutom det som är relativt konkret, som ovan frågor, så har jag inkluderat några egna påståenden. Dessa avslöjar min ”agenda” och i dessa ber jag partierna ta ställning till påståendena, mest för att det är frågor jag otaliga gånger ställt till enskilda politiker på framförallt Twitter, men som aldrig, någonsin, i skärselden, besvarats. När de ändå håller, typ tänker jag och håller tummarna.

Jag vet inte hur lång svarstiden brukar vara men hittills har endast V svarat så ni får ha lite tålamod (skänk mig lite också för jag kan INTE VÄNTA!) Om ni missat att jag i ett slags emotionellt nödläge fuskade och la upp ett av svaren från V så hittar ni det här.

GET PSYCHED!