Slaveri

Fängelselikt femdomslaveri dyrka lyda tjäna passa upp

Hej!

Detta är kanske inte riktigt det Ni söker, men undrar om ni vill äga utnyttja bestämma styra slav i ett fängelselikt femdomslaveri och tvinga träna till total underkastelse och lydnad, dyrka lyda tjäna passa upp Mistress, vara betjänt passup städslav askkopp toalett fotpall tortyrobjekt, horslav tortyrobjekt filmslav till rika sadistiska personer som finansierar Goddess exklusiva kläder smycken middagar resor etc etc

Mvh slav

Jag önskar verkligen att detta funkade för mig. Det går över vad jag är bekväm med som dominant men tänk vad praktiskt.

Fängelselikt, tortyr, toalett, askkopp… nä. Många kan tycka att det låter så enkelt men man måste tänka sig in i hur det verkligen skulle kännas att behandla en annan människa såhär. Jag dömer inte de som gillar detta men hyser ett visst förakt för de som gör det trots att det inte är deras genuina kink.

Tänk er för och låt inte pengar styra över förnuftet.

Att tala över huvudet

Bokstavligt talat!

Jag lärde känna en man under ett par möten i sällskapet. En tredje gång var hans fru med och deras relation som dom/sub kändes så fascinerande äkta. Han berättade att de levde i ett såkallat 24/7-förhållande som innebar att hon konstant var honom undergiven. Jag visste inte mer än vad jag läst om saken och var totalt hänförd. Han bjöd hem mig.

En lördagkväll åkte jag till en västlig förort där deras fina villa låg. Hon öppnade dörren, tog min jacka, bar undan mina skor, erbjöd mig allt möjligt. Inte helt förvånad över bemötandet. När hon presenterade mig för sin make som att vi var i ett icke-ironiskt avsnitt av Black Adder kändes det nästan surrealistiskt. Mannen, han får väl heta typ Anders, gav mig en stor kram. Snäppet mer naturligt nu.

Vi slog oss ned i soffan och han sa till henne att sitta på golvet vid köksön. Han berättade mer om deras förhållningssätt och hela tiden såg jag henne i ögonvrån; helt stilla, helt tyst. ”Du kanske vill ta fram papper och penna?” skämtande han och jag tänkte ”FAN! Det skulle jag ha tagit med!”
Jag vände mig mot henne och frågade hur hon upplevde situationen men hon såg bara på honom. ”Det går bra att komma hit”, sa han varpå hon kröp fram på knä. Väl vid hans fötter la han en hand på hennes huvud och sa att hon älskade det; att hon levde för att tjäna honom. Jag undrade om hon njöt av det bortsett från det sexuella och han gav henne tillåtelse att svara. Anders nämndes inte vid namn eller som ”han” utan enbart som Master. Hon berättade att hon aldrig känts sig trygg eller lugn förrän deras förhållande tagit sig den skepnad det har nu.

Självklart hade jag en miljon frågor till; som hur de träffades, hur hela arrangemanget formades, hur det påverkade deras vardag och samspelet med andra, icke-initierade. Såg framför mig en julafton med mina föräldrar där min framtida make matar mig under bordet. ”Lisa, jag tror att vi behöver prata…”

Några andra fängslande event från kvällen inkluderade hans order. Vad hon skulle göra, säga, hämta. Varje gång hon gjort något han bett om sa hon ”var det något mer, Master?” Han frågade mig om jag ville ha något speciellt av henne vilket jag visste kunde innebära precis vad jag ville; det hade jag märkt tidigare. Men nej, det hela var alldeles för bisarrt för att jag skulle känna något annat än intensivt intresse.

När jag skulle ge mig av sa han ”nu var hon duktig men du skulle sett om hon inte skött sig” och skrattade. Hehee nja, det vet jag inte om jag vill.

Surrealistiskt, märkligt, faktiskt lite obekvämt på gränsen till obehagligt. Jag har fortfarande inte bestämt mig för om jag anser det friskt. Men; each to their own. Vet inte hur jag någonsin skulle kunna tala om någon i tredje person när de sitter som en hund på golvet precis bredvid. Eller ja, igen. Extremt priviligerad att ha fått sett ett sådant här upplägg på nära håll. Tack Anders och din frivilliga dörrmatta! (Skulle kanske fundera ett extra varv på det här med moneyslave förresten…)

Myth(s) busted

“The number one job of the dominant is to continually seduce consent from the bottom” skrev Joseph Beam och han var säkert medveten om att det är det absolut bästa sättet att beskriva förhållandet mellan en dominant och en undergiven (eller fler av varje sort? Varför inte).

I min erfarenhet finns det flera missuppfattningar kring detta som tyvärr fortfarande gör det lite jobbigt att ”komma ut” med mina bdsm-relaterade böjelser. För att inte gå vilse totalt kommer jag fokusera på förhållandet nämnt ovan: det mellan den som i någon mån bestämmer och den som förväntas lyda.

”Det finns inget spektra – det är bara en fråga om krav och uppfyllelse av dessa.”
Ett citat jag själv vill tillskriva vissa. Och det är så fel det kan bli. Vi står inte i fabriken där du är förman och säger ”sätt dit tändtråden i glödlampan!” varpå jag gör det och sedan plockar ut 18k i månaden som jag lägger på ett årligt besök till Ullared.

För och främst finns det ett intresse eller läggning. Självklart.

Det finns en överenskommelse. Uttalad eller ej, beroende på förhållandet sinsemellan.

Och samspelet. Där är den största skillnaden gentemot herr fabrikör (åh, intressant fantasi!) Som citatet i början snuddar vid: det är en lek eller spel där båda vinner, annars har man inget där att göra. En undergiven person som inte njuter har andra underliggande problem och det är kanske dessa som många väljer att se i första hand.
”Man kan inte tycka om att lyda”. Jag återknyter till vad jag skrivit om förut, att det är befriande att ge bort sin kontroll (ej att förväxla med ”förlora”), det är en god poäng. Men ändå, det handlar om så mycket mer.

När jag ser min tillfälliga master (för det där långsiktiga, som 24/7, har jag inget intresse av) i ögonen så ser jag en reflektion av min egen lust. Att underkasta mig honom är ett val jag gör och hans jobb är att se till att han är värd det.

När du är i mitt våld

”Restrain me and have your way with me. I don’t want to think, I just want to feel.” Jake sa så i The Silken Edge och trots att situationen var annorlunda för honom så var detta det som stod mellan raderna i mailen från män som ville att jag skulle ta överhanden. Jag fick också leva ut det i mitt sällskap, där jag även”tränades” i denna ädla konst.

Roller som kall och elak eller bestämd men uppskattande är mina favoriter. Det ska vara intensivt; jag vill inte ha dig som min fotpall i två timmar. Du får höra vad du gör för fel men också när du sköter dig. Är du riktigt duktig kan du bli belönad.

Jag kan även förvirra dig. Vara snäll och ”normal” för att plötsligt förvandlas till arg eller dryg. Lite sådär ”touchy”. Du ska vara nervös eftersom du inte vet vad jag nöjer mig med. Jag är naturligtvis inte tydlig med vad som passar sig heller.

Eller så vet du exakt vad som gäller; det har jag förklarat och du väljer själv om du vill vara olydig och därmed bestraffas.

Rollspel är som vanligt perfekt för ändamålet. Jag har bland annat spelat en arg chef, utnyttjat en hoppfull arbetssökande och utpressat naiva affärsmän (måste betona att dessa är just rollspel och inget annat). Det finns ändlöst med scenarios och jag blir alldeles uppspelt bara vid tanken på alla möjligheter. Kan vi inte göra en liten deal? I utbyte mot precis allt jag skriver här, kan inte ni maila en fantasi, uppfylld eller ej, om att bli dominerad? Ge min vecka lite guldkant. Lite ont om den här varan i dagsläget.

Det finns förstås mycket jag inte vill göra. Att slåss bland annat. Viss smärta; ja, men inte slag. Och spotta i ansiktet? Fy fan, det är en förnedring jag inte vill veta av, åt något håll. Mår illa av att ens skriva om saken. Säger den som inte har problem att rollspela incest… Hrm. Brottning, däremot, är kul.
Jag har också en gräns för hur mycket elakheter jag kan leverera. Vid någon punkt tar bromsen i för personliga, riktigt råa kommentarer.

Med risk för att vara tjatig så handlar det som vanligt om kommunikation. Tydlighet kring önskemål och gränser och det kan bli helt fantastiskt. Ni vet att det är sant cause i said so.

Ta mig som du vill

Något jag saknat på sistone är att bli rejält dominerad, både psykiskt och fysiskt.

Försiktigt men bestämt beordrad ned på knä, handen i mitt hår. På rygg med vristerna bundna ovanför mitt huvud. Ett grepp precis under hakan som lätt påverkar andningen och får mig att se honom i ögonen när han vill det.

Är det riktigt bra och rätt så ligger det i luften. Det behöver inte vara särskilt grovt; bara tydligt. Att jag är honom undergiven ska det inte råda några tvivel om. För mig handlar det om att han bestämmer, helt enkelt.

En variant jag inte fått det stora nöjet att uppleva är en längre stund av att vara i hans våld. Lämnad, utsatt, att inte veta när han kommer in eller vad han tänker göra.

En fantasi, som aldrig kommer bli mer än det av sanslöst många anledningar, är att han även avgör vad andra får göra med mig.

GH brukade ibland överraska mig. När jag minst anade det stod han vid trappan när jag kom hem från jobbet, de där blåa ögonen i ett plötsligt bestämt uttryck. Jag smälte direkt (Google säger att ”smälte” är en korrekt böjning så suck it).

Apropå detta så har jag länge fnulat på om den här känslan, nyfikenheten, och kanske för vissa behovet, finns hos alla. Eller i alla fall de flesta. Fullt påtaglig, kittlande eller totalt okänd. Att släppa kontrollen måste vara nyttigt och om det innefattar sex (den stora behållningen, obviously) samt att det sker med någon man litar på fullständigt; hur är det inte helt jävla underbart?

I nästa avsnitt ur Lisas Långa Inlägg som är Sansat Författade får ni läsa om hur jag hanterar en undergiven man. En tillfälligt sådan alltså; annars är jag djupt ointresserad. Eller om något helt annat, vem vet egentligen.
Vill även passa på att säga att ni är välkomna att maila mig om vad ni vill läsa om. Tips, typ. Som ni har märkt så har det blivit lite mer sporadiskt här. Inspirationen är tillbaka men ämnesgeneratorn hackar.

Mina turn-ons

Självfallet är all-in, passionerat sex med någon jag verkligen tycker om den stora vinnaren. Alla klyschor om hur man glömmer allt annat och slukas upp av den andra personen är helt korrekta. En utomkroppslig upplevelse och närmare varandra än någonsin på samma gång.

Men så har jag massvis med andra intressen. Ni kan få läsa om några av dem, andra får vi spara till ett annat tillfälle. Utan inbördes ordning:
– Rape play som redan omnämts. Att förlora kontrollen och leva ut den där neandertalsidan. Vara helt i någon annans våld.
– Breath play som jag också snuddat vid tidigare. Ingen aning om hur den här funkar men det gör den. Elektriskt.

– Dirty talk å det grövsta. Ta allt du inte borde säga och säg det.

– Bondage. Åt båda håll. Gärna fantasirikt men inte för komplicerat; då hinner jag tröttna innan vi ens börjat.

– Lite smått våldsamt. En örfil, smisk, fasta grepp. Stryptag. Dra mig i håret. Dock ej statisk smärta.

– Förnedring. Pissa på mig i duschen (men spotta mig inte i ansiktet). Konstiga prioriteringar. Lämna mig utsatt och låt mig undra som vad som kommer härnäst. Kanske på knä med mascaran rinnande efter att du munknullat mig lite för hårt med strikta order om att inte röra mig ur fläcken.

– Rollspel. Jag har levt ut 1% av alla mina fantasier på denna punkt och då är det redan många. Ser fram emot att nå 10% inom ett par år. MEGALIKE.

– Deep throat (förstås).

– Analsex (som vi vet).

– Få ligga med alla jag finner intressanta utan konsekvenser.

– Lite av en exhibitionist. Inte ”mitt på Gröna Lund” men i en sluten grupp där detta uppmuntras.

– Orgie light. Att dela kroppar á la 60’s style.

– Ge mig kuk och sedan förvägra mig den. Låt mig fråga snällt. Dock inte som GH gör ibland.

– Ge mig all kontroll. Inte ett knyst vill jag höra förutom ”ja, Lisa”.

– En klassiker: gillar kostymer. Minns en fruktansvärt het vecka på ett hotellrum där GH var på jobbresa och jag drack mojitos vid poolen. En morgon när han jobbade vid skrivbordet, iklädd en förjävla snygg kostym. kom jag precis ut ur duschen. ”Vänd stolen hitåt” sa jag, gick ned på knä, svalde som en duktig flicka och önskade honom en bra dag. ÅH! I alla fall…
Har som alla andra en fetish för olika slags uniformer, gärna med övertygande och tillhörande beteende.

Får pausa här. Ska Uncle Mort (döpt min vibrator till det; tänker mig en äldre, judisk man jag aldrig skulle få i verkligheten) få reda ut situationen efter en ansenlig mängd bilder jag målat upp av att skriva ovanstående eller ska jag låta det bero tills jag träffar GH om bara några dagar?
The struggle is real.