Slaveri

Fängelselikt femdomslaveri dyrka lyda tjäna passa upp

Hej!

Detta är kanske inte riktigt det Ni söker, men undrar om ni vill äga utnyttja bestämma styra slav i ett fängelselikt femdomslaveri och tvinga träna till total underkastelse och lydnad, dyrka lyda tjäna passa upp Mistress, vara betjänt passup städslav askkopp toalett fotpall tortyrobjekt, horslav tortyrobjekt filmslav till rika sadistiska personer som finansierar Goddess exklusiva kläder smycken middagar resor etc etc

Mvh slav

Jag önskar verkligen att detta funkade för mig. Det går över vad jag är bekväm med som dominant men tänk vad praktiskt.

Fängelselikt, tortyr, toalett, askkopp… nä. Många kan tycka att det låter så enkelt men man måste tänka sig in i hur det verkligen skulle kännas att behandla en annan människa såhär. Jag dömer inte de som gillar detta men hyser ett visst förakt för de som gör det trots att det inte är deras genuina kink.

Tänk er för och låt inte pengar styra över förnuftet.

Nya äventyr med K

Kristian är en fin kille som jag haft en massa kul med. Vi träffades i början av min karriär och han är definitivt i min topp fem bästa rollspelspartners. Och det säger mycket, mina damer och herrar.

Dags för ett återseende.

Han är underbar och jag alldeles för tillmötesgående – top notch service, kanske är en mer lämplig term. Därför kommer jag boka hotell och i övrigt organisera träffen. WTF? säger alla seriösa eskorter samt de som erbjuder snabbisar. Jobbigt, krångligt och potentiellt riskfyllt. Men gillar man någon, och litar på den, så är det inte sällan värt det!
Ja, jag tar självklart kostnaderna i förväg, blabla.

Det intressanta här är scenariot. RAPE PLAY! Det var sjukt länge sedan och jag är fan beredd att göra det gratis vid det här laget. Vilket jag inte gör för, duh, jag behöver inte.

Vi kommer att mötas i en hotellbar som kollegor efter en konferens. Jag är nyanställd till en flådig position. Men så visar det sig att han listat ut att jag förskönat mitt CV rätt rejält och konfronterar mig. Stämningen blir obehaglig och han tycker att vi ska ta diskussionen till mitt rum, för att ”vara lite mer diskreta” och ”reda ut vad hans kunskap kan innebära för min karriär”. Tufft. Desperat och förvirrad, och självklart intet ont anande vad hans förslag kan innebära för min fysiska säkerhet…

OMG! Är ni medvetna om vilken otroligt spännande situation detta öppnar för? Då vi båda har bra koll på varandras gränser och vad vi gillar har vi lämnat resten öppet.

Mot Kristian är jag ovanligt snäll för han är en ovanlig man. En man håller jävligt hårt i. Sådana som han växer inte på träd.

Dags att planera outfit, koppla på badass roleplay no bullshit Lisa och jobba hela grejen runt W och hur nu han hanterar saken. Innan Kristian har jag två andra kunder. Hej och hå. Livet rullar på.

Att tala över huvudet

Bokstavligt talat!

Jag lärde känna en man under ett par möten i sällskapet. En tredje gång var hans fru med och deras relation som dom/sub kändes så fascinerande äkta. Han berättade att de levde i ett såkallat 24/7-förhållande som innebar att hon konstant var honom undergiven. Jag visste inte mer än vad jag läst om saken och var totalt hänförd. Han bjöd hem mig.

En lördagkväll åkte jag till en västlig förort där deras fina villa låg. Hon öppnade dörren, tog min jacka, bar undan mina skor, erbjöd mig allt möjligt. Inte helt förvånad över bemötandet. När hon presenterade mig för sin make som att vi var i ett icke-ironiskt avsnitt av Black Adder kändes det nästan surrealistiskt. Mannen, han får väl heta typ Anders, gav mig en stor kram. Snäppet mer naturligt nu.

Vi slog oss ned i soffan och han sa till henne att sitta på golvet vid köksön. Han berättade mer om deras förhållningssätt och hela tiden såg jag henne i ögonvrån; helt stilla, helt tyst. ”Du kanske vill ta fram papper och penna?” skämtande han och jag tänkte ”FAN! Det skulle jag ha tagit med!”
Jag vände mig mot henne och frågade hur hon upplevde situationen men hon såg bara på honom. ”Det går bra att komma hit”, sa han varpå hon kröp fram på knä. Väl vid hans fötter la han en hand på hennes huvud och sa att hon älskade det; att hon levde för att tjäna honom. Jag undrade om hon njöt av det bortsett från det sexuella och han gav henne tillåtelse att svara. Anders nämndes inte vid namn eller som ”han” utan enbart som Master. Hon berättade att hon aldrig känts sig trygg eller lugn förrän deras förhållande tagit sig den skepnad det har nu.

Självklart hade jag en miljon frågor till; som hur de träffades, hur hela arrangemanget formades, hur det påverkade deras vardag och samspelet med andra, icke-initierade. Såg framför mig en julafton med mina föräldrar där min framtida make matar mig under bordet. ”Lisa, jag tror att vi behöver prata…”

Några andra fängslande event från kvällen inkluderade hans order. Vad hon skulle göra, säga, hämta. Varje gång hon gjort något han bett om sa hon ”var det något mer, Master?” Han frågade mig om jag ville ha något speciellt av henne vilket jag visste kunde innebära precis vad jag ville; det hade jag märkt tidigare. Men nej, det hela var alldeles för bisarrt för att jag skulle känna något annat än intensivt intresse.

När jag skulle ge mig av sa han ”nu var hon duktig men du skulle sett om hon inte skött sig” och skrattade. Hehee nja, det vet jag inte om jag vill.

Surrealistiskt, märkligt, faktiskt lite obekvämt på gränsen till obehagligt. Jag har fortfarande inte bestämt mig för om jag anser det friskt. Men; each to their own. Vet inte hur jag någonsin skulle kunna tala om någon i tredje person när de sitter som en hund på golvet precis bredvid. Eller ja, igen. Extremt priviligerad att ha fått sett ett sådant här upplägg på nära håll. Tack Anders och din frivilliga dörrmatta! (Skulle kanske fundera ett extra varv på det här med moneyslave förresten…)

En fantasi: inbrottet

Jag har en fantasi som utvecklats på grund av någon jag känner relativt väl vid det här laget. Ni vet; han jag träffade som kund och sedan har det… ja, blivit som det blivit.
Exakt varför håller jag för mig själv men han ”vet var min brevlåda bor” av olika anledningar.

Scenariot har faktiskt potential trots att det, om allt klaffar, kräver en hel del ”conditioning” från min sida. Det låter som att jag är ett riktigt creep och det kanske jag är vid närmare eftertanke. Fantasin har under en tid vridits fram och tillbaka; åh, alla möjligheter! Men för er skull ska jag presentera en variant, grövre än det sannolikt skulle ske men en dag kanske?

Mitt fina hus i Sverige är brottsplatsen. Dörren är olåst. Mindre dumt än att lämna nycklarna i den men herregud vad korkat. Oops. Som gjort för oönskade besök.

Jag hör inte det svaga knarrandet från varken dörren eller trappan vid entrén, jag är mitt uppe i att äntligen se klart Memento. En av de där filmerna man tydligen måste se medan jag mest blir mind fucked. Däremot anar jag ett dovt ljud när dörren stängs. Vad var det? Reagerar inte nämnvärt förrän jag ser en gestalt vid hallen. Tusen tankar på en gång, trots att jag vet att det är iscensatt så rusar adrenalinet. Sovrummet är närmast men för att komma dit måste jag ta mig åt samma håll som honom. I en rusch tar jag mig genom dörrhålet men får plötsligt en arm runt midjan som drar mig ut mot vardagsrummet igen.

Panik. En stark arm om halsen och den andra nu i ett nytt grepp om mina armar. Jag får inte fram några ord; kippar bara efter andan. När han har ett fast tag om mig lägger han hakan vid min axel och jag känner hans värme.
”Shhh… Skriker du måste jag göra dig illa och det blir inte kul varken för dig, grannarna eller polisen som blir tvungna att se det här.” Nu tyngre andetag. Jag försöker riva honom för att få honom att släppa men jag har inte en chans. Han är alldeles för stark.

”Jag har studerat dig länge nu. Du verkar så bekymmerslös och snäll. En tjej som behöver en dos av verkligheten. Om du bibehåller lugnet som du gett sken av så kanske det här blir en ganska stillsam affär.” Hans lugna, mörka röst gör mig än mer skräckslagen men den där besinnade sidan av mig inser att jag måste följa hans regler för att inte göra det värre. Några vaga ”snälla” och ”vad gör du här” kommer ut men annars är det mest flämtande. Han är uppenbarligen viljestark och om jag inte hittar en enkel lösning så är jag helt utlämnad. När jag rusat igenom alla realistiska alternativ ger jag nästan upp. Min mamma sa alltid ”skrik, oavsett” men i den här situationen, när min förövare definitivt är inte vilken påverkad galning som helst, ser det ut att vara lönlöst. Insikten fick mig att bli utmattad och uppgiven.

Medan jag hoppades att jag skulle tappa medvetandet slet han i mina kläder som var enkelt, jag hade bara shorts och linne. Jag drog upp, jag drog ned, snyftandes men återigen hade jag inte en chans. För stark, för bestämd. Trots att jag inte noterade det då så var han hård. Jag kände det mot ryggslutet. Det här eggade tydligen honom. Egentligen visste jag inte vad han egentligen var ute efter. Ville han skrämmas för att stjäla mina saker? Vem tar risken att bryta sig in hos mig för att våldta mig? Det verkar så sjukt, så meningslöst. Varför inte vid den mörka fotbollsplanen jag springer förbi nästan varje kväll? Eller om han nu så gärna vill ha min iPhone och spruckna laptop; varför inte när jag inte var hemma?

Uppenbarligen handlade det inte om mina prylar utan det handlade om mig. Det visade han när han lyfte mig mot soffan och vek mig genom att trycka upp mitt lår. Ett hårdhänt tag mot min nacke när han tryckte mig ned, med den andra handen öppnade han sansat sina byxor.

Och med det, mina vänner, lämnar jag er åt era egna fantasier. För visst är den fin? Jag och Mort har den ofta i tankarna. Min fina vän (eller vad fan han nu är) vet ungefär hur jag tänker kring detta. Kanske blir min fantasi verklighet. Eller inte. Jag har och har haft många fantasier som stannat precis där och det är helt okej. Om det inte blir med honom så träffar jag definitivt någon annan depraverad själ som går igång på Inbrottet Som Lisa Önskat Länge. Tipsa inte honom om min blogg bara.

Myth(s) busted

“The number one job of the dominant is to continually seduce consent from the bottom” skrev Joseph Beam och han var säkert medveten om att det är det absolut bästa sättet att beskriva förhållandet mellan en dominant och en undergiven (eller fler av varje sort? Varför inte).

I min erfarenhet finns det flera missuppfattningar kring detta som tyvärr fortfarande gör det lite jobbigt att ”komma ut” med mina bdsm-relaterade böjelser. För att inte gå vilse totalt kommer jag fokusera på förhållandet nämnt ovan: det mellan den som i någon mån bestämmer och den som förväntas lyda.

”Det finns inget spektra – det är bara en fråga om krav och uppfyllelse av dessa.”
Ett citat jag själv vill tillskriva vissa. Och det är så fel det kan bli. Vi står inte i fabriken där du är förman och säger ”sätt dit tändtråden i glödlampan!” varpå jag gör det och sedan plockar ut 18k i månaden som jag lägger på ett årligt besök till Ullared.

För och främst finns det ett intresse eller läggning. Självklart.

Det finns en överenskommelse. Uttalad eller ej, beroende på förhållandet sinsemellan.

Och samspelet. Där är den största skillnaden gentemot herr fabrikör (åh, intressant fantasi!) Som citatet i början snuddar vid: det är en lek eller spel där båda vinner, annars har man inget där att göra. En undergiven person som inte njuter har andra underliggande problem och det är kanske dessa som många väljer att se i första hand.
”Man kan inte tycka om att lyda”. Jag återknyter till vad jag skrivit om förut, att det är befriande att ge bort sin kontroll (ej att förväxla med ”förlora”), det är en god poäng. Men ändå, det handlar om så mycket mer.

När jag ser min tillfälliga master (för det där långsiktiga, som 24/7, har jag inget intresse av) i ögonen så ser jag en reflektion av min egen lust. Att underkasta mig honom är ett val jag gör och hans jobb är att se till att han är värd det.

När du är i mitt våld

”Restrain me and have your way with me. I don’t want to think, I just want to feel.” Jake sa så i The Silken Edge och trots att situationen var annorlunda för honom så var detta det som stod mellan raderna i mailen från män som ville att jag skulle ta överhanden. Jag fick också leva ut det i mitt sällskap, där jag även”tränades” i denna ädla konst.

Roller som kall och elak eller bestämd men uppskattande är mina favoriter. Det ska vara intensivt; jag vill inte ha dig som min fotpall i två timmar. Du får höra vad du gör för fel men också när du sköter dig. Är du riktigt duktig kan du bli belönad.

Jag kan även förvirra dig. Vara snäll och ”normal” för att plötsligt förvandlas till arg eller dryg. Lite sådär ”touchy”. Du ska vara nervös eftersom du inte vet vad jag nöjer mig med. Jag är naturligtvis inte tydligt med vad som passar sig heller.

Eller så vet du exakt vad som gäller; det har jag förklarat och du väljer själv om du vill vara olydig och därmed bestraffas.

Rollspel är som vanligt perfekt för ändamålet. Jag har bland annat spelat en arg chef, utnyttjat en hoppfull arbetssökande och utpressat naiva affärsmän (måste betona att dessa är just rollspel och inget annat). Det finns ändlöst med scenarios och jag blir alldeles uppspelt bara vid tanken på alla möjligheter. Kan vi inte göra en liten deal? I utbyte mot precis allt jag skriver här, kan inte ni maila en fantasi, uppfylld eller ej, om att bli dominerad? Ge min vecka lite guldkant. Lite ont om den här varan i dagsläget.

Det finns förstås mycket jag inte vill göra. Att slåss bland annat. Viss smärta; ja, men inte slag. Och spotta i ansiktet? Fy fan, det är en förnedring jag inte vill veta av, åt något håll. Mår illa av att ens skriva om saken. Säger den som inte har problem att rollspela incest… Hrm. Brottning, däremot, är kul.
Jag har också en gräns för hur mycket elakheter jag kan leverera. Vid någon punkt tar bromsen i för personliga, riktigt råa kommentarer.

Med risk för att vara tjatig så handlar det som vanligt om kommunikation. Tydlighet kring önskemål och gränser och det kan bli helt fantastiskt. Ni vet att det är sant cause i said so.

Ta mig som du vill

Något jag saknat på sistone är att bli rejält dominerad, både psykiskt och fysiskt.

Försiktigt men bestämt beordrad ned på knä, handen i mitt hår. På rygg med vristerna bundna ovanför mitt huvud. Ett grepp precis under hakan som lätt påverkar andningen och får mig att se honom i ögonen när han vill det.

Är det riktigt bra och rätt så ligger det i luften. Det behöver inte vara särskilt grovt; bara tydligt. Att jag är honom undergiven ska det inte råda några tvivel om. För mig handlar det om att han bestämmer, helt enkelt.

En variant jag inte fått det stora nöjet att uppleva är en längre stund av att vara i hans våld. Lämnad, utsatt, att inte veta när han kommer in eller vad han tänker göra.

En fantasi, som aldrig kommer bli mer än det av sanslöst många anledningar, är att han även avgör vad andra får göra med mig.

GH brukade ibland överraska mig. När jag minst anade det stod han vid trappan när jag kom hem från jobbet, de där blåa ögonen i ett plötsligt bestämt uttryck. Jag smälte direkt (Google säger att ”smälte” är en korrekt böjning så suck it).

Apropå detta så har jag länge fnulat på om den här känslan, nyfikenheten, och kanske för vissa behovet, finns hos alla. Eller i alla fall de flesta. Fullt påtaglig, kittlande eller totalt okänd. Att släppa kontrollen måste vara nyttigt och om det innefattar sex (den stora behållningen, obviously) samt att det sker med någon man litar på fullständigt; hur är det inte helt jävla underbart?

I nästa avsnitt ur Lisas Långa Inlägg som är Sansat Författade får ni läsa om hur jag hanterar en undergiven man. En tillfälligt sådan alltså; annars är jag djupt ointresserad. Eller om något helt annat, vem vet egentligen.
Vill även passa på att säga att ni är välkomna att maila mig om vad ni vill läsa om. Tips, typ. Som ni har märkt så har det blivit lite mer sporadiskt här. Inspirationen är tillbaka men ämnesgeneratorn hackar.