Poddgästen Mikael Gelin (MED) och jag pratar om psykisk ohälsa, sexarbete och politik

Mikael Gelin är aktiv inom Medborgerlig Samling; vårdarbetare, frihetlig, liberal och en gnutta konservativ.

Vi tog en eftermiddag för att snacka om psykisk ohälsa, sexarbete och politik. Vill ni följa Micke finns han på Twitter (ge er dock inte in i privata samtal med denna människa för du blir helt uppslukad och sedan är klockan mitt i natten och du undrar vad fan du sysslar med).

Micke och jag har fastnat i chattar de senaste dagarna. Alltifrån affärsidéer till reptiler. Så att bjuda in honom till podden och berika den med hans tankar (och i mitt tycke ofantligt sexiga dialekt – NI ÄR INTE FÖRVÅNADE) var en no brainer.

Som ni hör i podden älskar jag MED. Ni borde läsa mer om dem, och kanske bli medlemmar.

Enjoy! Och kom ihåg att allt detta är möjligt tack vare mitt community på Patreon. Stödet där gör att jag vill och orkar skämta om Magdalena Anderssons rekord.

Inbjudan till Annie Lööf

Jag skrev en replik till Annies debattartikel, men Cuf hann före så Aftonbladet ville inte publicera den. Därför lägger jag den här istället (det är charmen med att ha en egen plattform!)

__________

Annie Lööf och Centerpartiet vill att Sverige skärper straffen för sexköp. Vad de fullständigt missar är vad den praktiska följden skulle bli om detta realiserades. 

När våra kunder kriminaliseras, kriminaliseras även vår inkomst. Detta innebär att vi som, trots stigma och skadlig lagstiftning, väljer sexarbete skyddar våra kunder. Oavsett om beskyddandet innebär en risk för oss själva.

Sexköpslagen gör att våra kunder inte vill ge oss information vi annars hade kunnat använda för att avgöra om personen är dömd för våldsbrott, vi kan inte göra sökningar i interna ”varningslistor” och vi kan inte bekräfta huruvida en kund är den han utger sig för att vara.

En straffskärpning skulle innebära att ännu fler kunder drar sig för att ge oss den information vi behöver för att bestämma oss för om det är en trygg person att träffa. De ”bra” kunderna skulle även i större utsträckning dra sig undan, och i våra finansiella behov tvingas vi acceptera köpare av sorten vi normalt skulle undvika.

Jag frågar mig ofta om det svenska narrativet kring sexarbete baseras på okunskap eller ovilja att faktiskt skydda sexarbetare. Man gömmer sig bakom påståenden om att värna utsatta, men ingenting tyder på att sexköpslagen faktiskt gör det; tvärtom. Ändå prånglas denna skadliga lagstiftning, med det tillhörande stigmat som rent av dödar, ut i Sverige och prompt måste den även exporteras. Man säger sig arbeta mot trafficking, medan allt tyder på att en transparent sexhandel snarare ökar förmågan att identifiera och agera mot människohandel.

Annie Lööf behöver en såkallad reality check. Jag erbjuder mig att ge henne den. Annie, detta är en öppen inbjudan till ett samtal där jag kan presentera en på riktigt mänsklig policy för sexarbetare, och hur vi bäst identifierar och motverkar trafficking.

Chocksiffror: 1,9 miljoner besök på sexköpssidor på en månad

Testade skriva en chockerande titel, precis som man gör i media. Visst låter det som sanslöst många? Som att typ hälften av alla svenska gubbar köper sex av tonåriga traffickingoffer.

I ett pressmeddelande från de som tagit fram siffrorna, Child10, använder man förstås människohandel och barn, så att man ska dra paralleller med den ofantligt höga siffran. Om man lever i villfarelsen att majoriteten av sexsäljare är ofrivilliga eller minderåriga så gör man en ganska otäck association i huvudet vid läsningen.

Är man däremot en jävligt envis skeptiker, som dessutom har ett gäng nästan lika envisa skeptiker på Patreon redo att diskutera och lägga fram en massa intressanta tankar, så ser man igenom detta försök till skrämselpropaganda.

Om vi börjar med att titta på siffrorna så är antalet visningar knappast intressant. Däremot unika besökare, som uppges till 280.000, är värt att titta närmare på. Child10 uppgav i pressmeddelandet att de inte ville delge vilka dessa sidor var för att inte ge dem reklam, men i min kontakt med dem fick jag veta att det rörde sig om Rosa sidan, sex-tjejer, Real escort, Eskort18 och Eskort69.

Slår vi ut detta på 31 dagar, som mars innehåller, så blir det strax över 9000 besökare per dag. Dessa har då besökt NÅGON av dessa fem sajter. Det är inte ens en promille av den svenska befolkningen.

Vi ska också komma ihåg att resultaten inkluderar besök av sexarbetarna själva, nyfikna, folk som vill titta på lättklädda damer, media, myndigheter, organisationer och polisen. Andelen besökare som faktiskt betalat för en sexuell tjänst kan vi förstås inte veta, men en kvalificerad gissning är att den är extremt liten. Fast det är inte vad Child10 och Real Stars vill att du ska tro.

Om vi vidare ser till hur datan samlats in så ökar skepsisen. De har anlitat ett israeliskt företag som heter SimilarWeb. Child10 skriver: ”Datan från Similarweb avvek i genomsnitt mellan 57 och 61 procent från datan från Google analytics. Owox skriver att Similarweb är mer benägen att underskatta webbtrafiken. Andra, mindre undersökningar, har kommit fram till att Similarweb överskattar antalet besökare och unika besökare.”

I en av dessa undersökningar överskattade SimilarWeb antalet besökare med 36%.

Det viktiga är egentligen inte vilken undersökning som är korrekt eller ej. Det handlar om hur oerhört osäkra dessa siffror är, och att man använder dessa osäkra siffror i ett försök att påverka inhemska och internationella policys. Att stänga ned hemsidor i andra länder är nämligen ingen enkel bedrift.

Om vi lämnar försöket att chocka svenskar med att miljontals män köper småbarn så går vi vidare till vad en sådan här nedstängning skulle innebära.

Först, och kanske främst, vore det absolut tryggaste för sexarbetare i Sverige att kunna annonsera på svenska hemsidor. Det vore även enklare att upptäcka trafficking. Jag har skrivit mer om detta här, och där har jag också nämnt varför det är just utländska hemsidor som sexarbetare måste annonsera på.

Vi skulle tvingas annonsera på sidor i länder med sämre lagstiftning (eller ingen alls!). Vissa kanske återgår till gatumiljön (som idag, de få som finns kvar, inte står på upplysta stråk utan tvingas gömma sig på ställen perfekta för män med onda avsikter).

Men om man nu lyckas ”komma åt” dessa utländska sidor och får dem att packa ihop så flyttar man bara på sexarbetarna (och de människohandlare som påstås finnas på sajterna) till ännu mer ljusskygga platser. Sexhandeln försvinner nämligen inte för att man introducerar förbud efter förbud, eller försöker jaga bort oss från samhället.

Hemsidorna vi flyttar till kanske inte modereras överhuvudtaget. Ingen koll på vem som är vem. Är den här till synes välvilliga personen en hallick? Vilka administrerar sidan, vad är deras mål? Är det en miljö man verkligen vill flytta oss till?

Historien har visat att blunda och låtsas som att något inte existerar, för att man förbjudit det, inte fungerar. Oönskade element hålls på plats genom lagstiftning, stigma och skammande, dolt i lögner om att det handlar om att skydda utsatta.

Stigmatiserar man oss, och kriminaliserar vår inkomst, så är vi enklare att avfärda, då vi av rädsla för konsekvenser håller käften. Vi är oftast anonyma av dessa anledningar och är därför troll, torsk- eller hallicklobbyn. Om vi godkänns som människor som existerar så är vi bara ”lyckliga horor” som själviskt försvarar vår lyxkonsumtion.

Det är inte bara osant; det är också sanslöst horfobiskt. Som att sexarbetare som inte är ute och härjar kring lagstiftningen och stigmats skadeeffekter är dumma våp och/eller sitter fastkedjade av Sergei och Dragan i en etta i Hägersten. Det är narrativet och stigma som tvingar dem till tystnad!

___________

Jag vill passa på att tacka för den överväldigande, oväntade och otroligt fina feedback jag fått efter min medverkan i Sista Måltiden. Det ger mig energi att inte hålla käften, och fortsätta försöka förbättra situationen för sexarbetare. Tack ❤️

___________

Vill du hjälpa mig på Discord nästa gång jag försöker fatta vad fan promille egentligen är? Haka på min Patreon!

Min medverkan i Sista Måltiden

Idag släpptes avsnittet där jag gästade Ashkan, Mustafa, Omar och Chang i Sista Måltiden.

Först och främst tycker jag ni ska stötta dessa otroligt duktiga content creators via deras Patreon, eller Swish: 123 605 59 90.

Jag är inte dummare än att jag har insett att sexsäljande är fascinerande för många. Varför skulle annars media fullkomligt sluka allt i ämnet (ofta utan att ifrågasätta)? Sex och pengar, i KOMBINATION? Ibland med inslag av våld, toxiska män och människor som mår dåligt? Det är klickmedias våta dröm.

Istället för att låta ovan nämnda robotjournalister tjäna cash på min historia så väljer jag mina egna plattformar och kanaler att berätta den. På mitt sätt. Och i Sista Måltiden visste jag att jag skulle få göra just det – utan vinkling, fultolkningar eller trötta frågor från opålästa robotar där min roll enbart är att motbevisa eller bekräfta deras fördomar.

Jag har redan börjat få en del följdfrågor och därför kommer här ett svar till er alla i form av skamlös reklam:

Patreon. Där finns svar på de flesta frågor som nu trillar in, och saknar man något går det bra att skriva. Men börja där.

I avsnittet säger jag att det ”inte spelar roll vad jag säger längre”, för det ska alltid förminskas eller förkastas, så då kan jag lika gärna ha roligt under tiden. Och det hade jag med killarna i Sista Måltiden. Jag menade varenda ord jag sa men har sedan ett tag tillbaka slutat vara så ängslig över hur jag framstår så jag är bara mig själv och representerar ingen annan. Oavsett vad man tycker om budskapet så är det värt en genomlyssning bara för att höra varför studion förvandlades till Gazaremsan.

Med det sagt så varken vill eller hinner jag svara på enskilda frågor i mail eller DMs. Ni hörde kanske att Chang erbjöd mig skriva hans biografi? Så joina Patreon så jag slipper jobba för honom.

Polisen i Göteborg ber Twitter avgöra frivillighet i 280 tecken

Som vanligt har jag ingen vilja eller anledning att förneka att mörka sidor existerar inom sexhandeln. Detta då jag har påvisat otaliga gånger att sexköpslagen inte hjälper någon; oavsett varför, hur eller var man säljer sex. Därför har jag inget intresse av att sopa problem under mattan. Däremot vill jag skriva om hur denna typ av kommunikation från polis, myndigheter, organisationer och politiker har en enorm agenda bakom sig, och hur nästan alla sväljer betet.

I kommentarerna till tweeten nämner flera att det är människohandel. I själva verket nämner Erik Nord ingenting om vare sig trafficking eller koppleri. Han hintar om det, men med informationen vi får är det extremt oklart. Här är ett gäng saker att ta i beaktning innan man svarar på Eriks fråga ”frivilligt?” eller bestämmer sig för att det är trafficking.

– Varför var kvinnan förtvivlad? Det nämns inte. Personligen skulle jag bli fruktansvärt förtvivlad om polisen försökte ”rädda” mig eller riskerade att ge mig dåligt rykte som ”osäker att träffa” varpå jag inte kan betala mina räkningar. Det kanske Erik borde förtydliga, med tanke på att när Häggström nämnde att sexarbetaren Roberto träffade mådde dåligt och alla sexarbetare i hela landet kunde relatera till den shitstorm hon fick utstå, PÅ GRUND AV polisen.

– Vem körde kvinnan? Var det en ondsint, money grabbing hallick, kunden själv som hämtade eller en Uber? Även här ger Erik inte tillräckligt med information för att kunna avkräva läsarna ett svar om hur frivilligt detta var. Istället förlitar han sig på att man ska dra slutsatsen att det var Sergei och Dragan som skyfflade runt stackarn mellan äckliga gubbar som sket fullständigt i samtycke.

– Vem sa att mannen var otäck? Var det polisens egna ord eller sa sexarbetaren det?

– Affären ”riggad” i annat land. Det är väldigt enkelt: lagstiftningen i Sverige gör det olagligt att bedriva annonssajter för sexarbetare inom landet. Därför är alla sidor vi kan använda hostade och drivna från andra länder. Erik bör tala med sina uppdragsgivare, det vill säga politikerna, om hur detta är önskvärt. Hade vi kunnat ha svenska annonssidor hade vi sluppit lägga vår möjlighet till inkomst i händerna på företag i andra länder, som sannolikt har annan lagstiftning och inte samma krav på utlämnande av information vid misstanke om brott. Hade vi haft svenska annonssidor hade polisen kunnat, tillsammans med sajternas ägare, utarbeta sätt att hitta fall för trafficking och ha ett samarbete kring att sätta dit förövare och hjälpa offer. Detta skulle förstås endast vara lämpligt vid avkrim och en rejäl förändring av kopplerilagen.

– ”Instruktioner via sms” talar igen till läsarens fantasi. Man ska utgå ifrån att det handlade om krav från hallick och/eller kund om gränsöverskridande sexuella handlingar där säljaren inte haft någonting att säga till om. Vad det KAN ha varit, som det är för majoriteten, är att man diskuterar tid, plats och liknande med kunden innan man ses.

Erik har skrivit en luddig tweet, helt utan belägg, icke-existerande information som är tänkt att sätta igång ens egna associationer. Låter det han beskriver frivilligt? Han säger aldrig att det inte var frivilligt, utan lämnar det till dig att avgöra utifrån ordval baserade på det inneboende svenska hatet mot sexarbete överlag, och sexköpare i synnerhet.

Vill du läsa mer och samtidigt stötta min aktivism för sexarbetares rättigheter, joina min Patreon!

Varför trafficking är bra – om Jenny Bengtssons ledare

Om man ska tro Jenny Bengtssons ledare i ETC så är det vad vi som vill kunna kalla oss sexarbetare, och som har mage att påstå att vi inte styrs av våldsamma hallickar, tycker. Vad Jenny gör, förutom att borderline förtala Fuckförbundet och kränka skiten ur bland annat mig, är att spä på den rent av livsfarliga idén att sexbranschen inte har några nyanser.

Hon är inte ensam. Tidigare har flera proffstyckare uttryckt sig kring vår, sexarbetarnas, trovärdighet och målbild. För att inte glömma nämna det värsta av allt: att man inte ska lyssna på oss för det är andra som mår sämre.

Sedan när var det legitimt, speciellt inom vänstern, att förvägra vad de kallar en minoritet en röst? Jag kan på 30 sekunder räkna upp åtminstone tio andra minoriteter vars intressen skulle kunna anses stå i stark kontrast till en annan grupp som råkar ha något gemensamt (i detta fall sex och pengar – i övrigt har sexarbete absolut ingenting att göra med tvång, hallickar eller barntrafficking). Ska vi inte lyssna på muslimer som vill utöva sin religion därför att man i Nigeria döms till döden för att man som kvinna har sex utanför äktenskäpet? Ni får faktiskt bestämma er. För när Jenny uttalar sig om oss så låter det ruskigt obehagligt:

Och eftersom vi som debatterat detta tidigare vid det här laget kan en del av motreaktionerna utantill ska det också klargöras att nej, vi måste inte alls ”lyssna” på dem som helt självständigt valt att sälja sina kroppar till sexköpare, oavsett hur lyckliga de är. Vi måste inte alls väga in deras röster i den här debatten.

Låt mig vända på det, så ni kan se det ur samma nedvärderande och omänskliga vinkel som jag gör:

Och eftersom vi som debatterat detta tidigare vid det här laget kan en del av motreaktionerna utantill ska det också klargöras att nej, vi måste inte alls ”lyssna” på dem som helt självständigt valt att utöva sin religion, oavsett hur lyckliga de är. Vi måste inte alls väga in deras röster i den här debatten.

Ni som hängt med mig ett tag vet att jag inte är särskilt lättkränkt, men Jenny har verkligen lyckats. Ganska imponerande ändå, gratulerar.

Vad tyckare som konstant upprepar denna retorik inte förstår är att jag, Fuckförbundet och hundratals andra sexarbetarorganisationer kallar oss sexarbetare för att vi faktiskt jobbar med sex. Sedan om Jenny och andra som tycker som henne anser det är faktiskt fullständigt irrelevant. Som vuxna, tänkande människor ska vi kunna sälja tjänster, som inte skadar andra, utan att bli förföljda, diskriminerade eller ”inte lyssnade på”.

Uttrycket sexarbete och sex work är internationellt vedertagna, varesig Jenny gillar dem eller ej, och är på inget sätt ämnade att släta över vidrigheter som tvång och trafficking. En av poängerna med ordet är att skilja på aspekterna – så att folk förstår vad som är vad, och för att samhällen ska kunna sätta in resurser lämpade för avsedd målgrupp.

Jenny förstår inte att när man godtyckligt klumpar ihop sexarbete med tvång så gör man de mest utsatta en stor, fet björntjänst. Ni ser; om ni låter mig och mina kunder vara ifred så kan ni lägga krutet på andra som knappast har lika goda intentioner. Men om jag och en 16-åring som leds av ett tungt kriminellt gäng ska ha samma offerstatus kanske det blir lite luddigt, eller vad sägs?

När jag yttrade mig om alla dessa självklarheter i Fokus så svarade Anna Sander, grundare av Talita, såhär:

Jag tycker inte att hon har bra argument. Den här rösten representerar en minoritet av säljarna. Den stora majoriteten delar inte den åsikten. Lagstiftningen måste utgå ifrån rättigheten att slippa sälja sex, snarare än rättigheten att få sälja sex.

Vänstern forsätter alltså sin livsfarliga och faktaresistenta godhetssignalering och högern tittar på. Och sexarbetare, tvångsprostituerade och andra offer för er vansinnespolitik kommer nog aldrig förlåta er.

Om du vill stötta mig, och läsa mer, finns jag på Patreon.

Mvh
Lisa
Sexarbetare

Ni är genomskådade – det är sexarbetarna ni vill åt, inte köparna

Tre godhetssignalerande sossedamer vill sprida mer våld i EU genom att fortsätta exportera det haveri den svenska sexköpslagen är. Irland införde den svenska modellen och det ledde som förväntat till otryggare arbete och en ökning av sexköp. Även i Frankrike, där samma sorts lagstiftning införts, rapporterar sexarbete om osäkrare förhållanden.

Sexarbetarorganisationer, flertalet människorättsorganisationer (WHO, UNAIDS, Amnesty, RFSL, med flera) , och vi andra ”fristående debattörer”, har i åratal skildrat hur kriminalisering av kunder aktivt skadar arbetarna, och jag imponeras av politikers konsekventa vägran att lyssna på oss.

De vill också att Umeås egna lilla påhitt om automatisk orosanmälan till socialtjänsten om en pappa köper sex ska spridas. Här är ett utdrag ur Fuckförbundets pressmeddelande när detta förslag las fram:

[…]Våra kunder är inga monster. De är precis vem som helst. Ibland är det en pappa som lever i en relation som saknar intimitet, eller en ensamstående far som inte finner tid eller energi för andra sorters relationer. Obefogade orosanmälningar till socialtjänsten pga en förälders sexuella aktiviteter utanför familjen, som inte berör barnets fostran eller skötsel eller inverkar på förälderns förmåga att tillgodose sitt barns behov, riskerar att splittra familjer som är välfungerande och kärleksfulla.

[…]Fuckförbundet vill påminna om att även personer som ägnar sig åt sexarbete, sexköp, BDSM eller andra kinks, och konsumenter av pornografi, kan vara fullt dugliga och kärleksfulla föräldrar. Om man genuint bryr sig om barns bästa skulle man aldrig ens komma på tanken att utsätta ett barn för ett livslångt och oåterkalleligt trauma som en separation från familj eller en förälder innebär. Barns rätt till sina föräldrar och rätten att växa upp i sin biologiska familj väger tyngre än ett desperat och småaktigt försök till att bestraffa befolkningen om de ägnar sig åt, enligt rådande normer, otillåten sex.

Jag tog förstås även notis om retoriken i debattartikeln. Man målar vitt och brett med misärporrs-penseln, där kraftuttryck som ”tvingas”, ”utsatta” och ”köper kvinnors kroppar” är några av klassikerna. Det är också talande att det endast är män som köper sex av kvinnor, vilket osynliggör sexarbetande män och transpersoner. Känns som att det inte riktigt ligger rätt i tiden, eller?

Efter alla år jag grottat ned mig i detta så har en sak blivit tydlig: agendan är att få bort sexarbetare genom att göra våra jobb så förjävliga som det bara är möjligt. Det handlar inte om ”mäns våld mot kvinnor”, att skydda barn, stoppa trafficking eller rädda utsatta kvinnor. Det är sexarbetarna som helt enkelt ska försvinna så att världen ser ut som dessa kvinnor anser fint och rätt. Sexhandeln kommer dock aldrig försvinna, den kommer fortgå hur vidrigt de än lyckas göra våra arbeten.

Så vad tänker man sig då att vi ska göra om de lyckas göra vår liv surare, osäkrare och fattigare? Finns nog rätt många som kan tänka sig att sluta om de får en inkomstförsäkring på 80% av lönen, som i vissa fall inga bidrag i världen når upp till i dagsläget. Tror de att vi skulle vara tacksamma för att de tvingat oss lämna våra jobb och med lätta skutt tar oss till andra karriärer?

Vi VILL inte bli tvingade till NÅGONTING, vi vill behandlas som vuxna människor med friheter, rättigheter och skyldigheter. I Sverige finns det bidrag och mer eller mindre bra skyddsnät, men ändå VÄLJER folk att sälja sex. Är inte det ändå ganska tydligt att retoriken och denna eviga, till synes faktaresistenta, kamp mot oss är missriktad och dömd att misslyckas?

Vill du läsa om varför sexköpslagen inte hjälper någon överhuvudtaget, utan enbart skadar människor, så har jag skrivit alla mina argument här: Det ultimata inlägget om sexköpslagen

Jag säger det igen: om någon politiker vill diskutera detta med mig så är det bara att höra av sig på hej@lisaslappar.com
Jag håller inte andan…

Bloggen, inklusive mina guider, kommer alltid vara gratis i mitt försök att sprida kunskap. Vill du visa din uppskattning kan du stötta mig på Patreon, där jag skriver om kunder, privatliv och avslöjar hemligheter som värsta skvallertanten.

Klassiska argument och hur man bemöter dem (drygt) – del ett

En grej folk verkar tycka är roligt är att försöka ”sätta dit” mig med argument som de tror jag aldrig hört förut. Typ: ”AHA! Nu minsann kommer hon inse att hennes val varit dumma!”

Jag har nog hört allt. Här är några vanliga argument med mina svar på dem. Eftersom jag redan erkänt att jag är lite lat av mig så kan jag hädanefter hänvisa hit när någon tror de ställer just sin smarta fråga/resonemang.

Den lyckliga horan är en myt.

Hur lycklig jag är, är fullständigt irrelevant. Om jag som vuxen människa gör vissa val, som inte skadar någon annan, är min nivå av lycka (hur definierar man ens det?) varken viktigt eller din ensak.

Varför ska just jag alltid behöva berätta hur jag mår för att jag ska få ha en åsikt? Vilka andra yrkesgrupper krävs det av? Och varför är mitt mående direkt kopplat till mitt val att sälja sex?

Oavsett om jag är ”lycklig” eller inte har det ingen betydelse för diskussionen.

Om det är så jobbigt med lagstiftningen och stigmat så är det väl bara att byta jobb.

Att anse sig lösa problemen jag nämner exempelvis här på bloggen genom att säga till mig att jag ska ta ett annat jobb är lite roligt. Säger du det till alla som påtalar orättvisor, diskriminering och faror med deras yrke?

Det har hänt att jag svarat att jag nu kommer jag sälja ännu mer sex bara för att retas, för ett sådant barnsligt svar passar det dumma resonemanget perfekt. Tala inte om för mig vad jag ska jobba med, tack, och om du inte bryr dig om min kamp är det helt okej och då kan du låta bli att kommentera.

Varför flyttar du inte bara till ett land där det är lagligt att köpa sex om det är så jobbigt med Sveriges lagstiftning?

Mitt svar är likt det ovan: tycker du att alla som vill ändra på något med deras yrke ska flytta utomlands? Och tror man att bara för att jag säljer sex så har jag inte familj, vänner, ett hem och annat som gör att jag vill stanna här (i vad som också råkar vara mitt hemland)? Summerat så tycker jag att jag inte ska behöva flytta för att få rättigheter. Att påstå att det är en bra lösning är för mig snarare ett bevis på att man inte tänkt särskilt långt (eller kanske tycker att jag ska sluta gnälla).

Glöm inte att följa mig på Patreon, där jag skriver nästan dagligen.

Jag gör sossarnas jobb – om min artikel i FOKUS, straffskärpningar, och lite hänsynslös reklam

Om jag skulle starta ett politiskt parti så skulle mina valaffischer kunna gå ut på hur jävla mycket bättre mina idéer är för ekonomin än alla andra riksdagspartier.

Såhär:

”De andra vill kosta skattebetalarna mer pengar genom att utöka fängelsepopulationen med oskyldiga män. Det vill inte jag.” Med en bild på mig med korsade armar.

”De andra vill ta bort skötsamma skattebetalare från samhället genom att slänga dem i finkan över en töntgrej – jag vill att de ska fortsätta betala skatt och bidra.” Med en bild på Sveriges statsskuld.

Skämt åsido, så kom artikeln jag bidrog till ut i FOKUS idag. Regeringens föreslagna straffskärpning togs upp och då är egentligen mina ihopfantiserade valaffischer ovan relevanta. Förutom skadan för oss sexarbetare, som jag beskriver i artikeln, så är det bisarrt att man ska 1, ta bort skattebetalare ur ”poolen”, 2, öka fängelsepopulationen när vi knappt får plats med riktiga brottslingar som det är, 3, kostnaden för alla åtal och fängelsevistelser, 4, extra resurser måste tas från polisen för att utreda sexköp när det idag läggs ned våldtäktsutredningar.

Ville bara lägga till det 🙂

(Rösta på mig)

Artikeln är unik. Nyanserad och lämnar läsaren att själv överväga vad som faktiskt är rimligast. Jag är så oerhört glad att Emanuel la till min poäng om att vi HAR lagar mot allt det folk rättmätigt hatar med sexhandeln; dvs eventuellt våld och annat som skadar människor.

Men så skulle ju Anna Sander (hon som drivs av gud och låter bönen leda henne) från Talita förstås tala om för det svenska folket att jag är en liten minoritet, att den stora majoriteten sexsäljare inte håller med, och att alla sexarbetare egentligen mår dåligt men vet bara inte om det ännu.

Hon fyllde sin bingobricka med alla de argumentationstekniker jag avskyr: att klanka ned på mina åsikter och mina ord genom att kalla mig ett offer som bara behöver inse det, drar fram ”statistik” ur röven, helt utan belägg, gissar hej vilt och lyckas dessutom blanda in lite good old känslor.

Hittade för övrigt en reklamkampanj från dem som är det absolut enda vi är överens om.

Vill ni läsa mer om artikeln, och massa annat superkul, bli min Patron. Har massvis med smaskigt på gång, ni vet sådant media vill att jag ger dem gratis 😉