Kategori: privatliv

State of the L – 2 mars 2017

Lisa

Lisa; lever alltid det lyxiga och välordnade, vuxna liv jag vill ge sken av till kunder. Eller ja, i allafall innan vi ses. Då ska jag vara sådär ”exklusiv” men ändå lättsam. Eller något; jag vet inte vad fan jag försöker framstå som. Skitsamma.

Min annandag påsk såg ut såhär, i kronologisk ordning:

  • Vaknade kl 9, arg och förvirrad för att jag hade ställt larmet för ”något viktigt” och mindes inte vad.
  • Spelade pyramid solitaire i två timmar.
  • Tittade på klipp från Reno 911 i två timmar.
  • Somnade på soffan.
  • Tjurade över att återigen komma hem och upptäcka att huset inte städat sig självt. Övervägde att göra något åt saken.
  • Åt en härlig 1500-kaloris arabpizza som jag av någon anledning fantiserar om när jag inte är i Sverige/civilisationen. Mådde illa och övervägde att köra ett bulimi-move.
  • Pratade med en herre om förnedring och spånade om vad han skulle kunna göra för att få mig att genuint håna och skratta åt honom. Det var alltså hans önskemål; inget jag tog upp ur tomma luften.
  • Träffade en ny kund och har nu ont i livmoderstappen. Tackar för den.
  • Berättade för ovanstående om när jag på fyllan i Indien förhandlade om elavtal och bredbandskostnader.
  • Krånglade av mig klänningen i trappen när jag kom hem och la kläder, smycken och andra attiraljer på diverse strategiska ställen som jag aldrig kommer komma ihåg imorgon.
  • Rensade ur kylen och blev besviken för att det inte fanns något vin där.
  • Hittade en jävla jordglob i ett rum som jag inte har en aning om hur den hamnat där.
  • Virade in mig i ett påslakan och skrev denna skit.

High class, produktiv, en mänsklig success story, inte sant?

I övrigt är jag ganska insnöad på resan om två dagar. Mina roadtrips med GH har varit de bästa stunderna i mitt liv. Dagdrömmer om hur det kommer vara att se honom där vid arrivals på flygplatsen (SLUTA!) och hur tågresan samma kväll kan tänkas inledas (det däremot är acceptabelt att tänka på). Jag har lovat honom att pausa allt och på riktigt ha semester. Synd då att jag ska presentera honom för en kund på lördag. Haha… ugh.

Ni får hemskt gärna höra av er med tips och önskemål om vad jag ska skriva. Artiklar och nyheter om sex och sexköp/-sälj. ”Skriv mer om *insert ämne*”. Roliga och/eller förbluffande annonser till min Stars of Rosa sidan-serie, frågor som kan sättas ihop till en bloggpost, berättelser om era erfarenheter och åsikter (publicerar aldrig något om ni inte explicit säger att det är ok). Som vanligt hej@lisaslappar.com
Tackar ödmjukast.

”Collaborate or listen”

Lisa

Träffade GH för några dagar sedan. Som vanligt på hotell nu för tiden, som hemliga älskare. Ingen av oss skulle berätta för vänner eller familj; de behöver inte veta att vi konstant faller tillbaka till (i?) varandra.

Om man tittar tillbaka i bloggen till hösten 2016 är det ganska enkelt att förstå hur det var då. Fullkomligt vidrigt. Det har också satt en ganska låg ribba och nu när han plötsligt överstiger alla mina förväntningar i i princip allt kan jag inte motstå. Så där befann vi oss. I en puss och kram kom allt det där som jag hat-älskar: doften, känslan, rösten. Som att jag är hemma. SLUTAAAA. Han sa ”I love you so much.” SLUTA!!!

Men det är inte vad jag ska älta; ni måste ha hört det till leda. Hur många tänker ”vad var det jag sa??” Upp med en hand.

Jag brukar alltid titta på utsikten från det här hotellet; den är ganska imponerande. Sneglade över axeln och såg att han tittade på mig. ”Come here” sa jag, han lydde, och nästan kastade sig fram för att låta händerna glida upp för mina höfter. Drog upp mitt hår för att nå min nacke, nästlade in fingrarna och med ett lätt ryck fick mig att böja huvudet bakåt. Sedan la han en stark arm runt min hals och sa med den ÄCKLIGT sexiga stämman: ”I will take you right against this window”.

Så fick det bli! Herrejävlar.
Taggade för övrigt detta inlägg som ”sextips” då jag skulle uppmana alla att prova ovanstående, eller någon variant av det. Hot damn.

I helt andra nyheter kan jag meddela att tid med familjen, som på vissa sätt är väldigt svensk, innebär krampaktigt forcerat Mello-tittande. Får faktiskt ångestliknande symtom av denna shit show.

Får mig att tänka på ett citat från en Die Antwoord låt: ”it’s like one big inbred fuck fest”. Nuff said.

Och heeelt andra nyheter. Eller; inte någon nyhet alls utan jag har nämnt det förut men fortfarande inte fått grepp om det: VEM OCH VARFÖR köper camsex, filmer och/eller bilder?? Det är helt ofattbart. Sist jag nämnde detta bad jag om mail från er som nyttjar dessa tjänster men fick inte ett enda svar. Antingen pysslar ingen av mina läsare med detta eller så undrar man själv varför i helvete man gör det och har inga svar att delge. Vädjar återigen, om det finns en endaste kotte som läser detta, att höra av er med en förklaring. Jag är fruktansvärt nyfiken och HATAR att inte veta eller förstå saker; speciellt sådana som rör sex. Tackar och bugar. hej@lisaslappar.com

Bisarrt/awkward/wtf?

Lisa

Kära läsare,

Snälla kan ni dö med mig?

Av alla konstiga sammanträffanden i hela mitt liv hamnar denna lätt i topp tre. Det kanske faktiskt kniper förstaplatsen.

Snart (hur man nu väljer att definera snart) kommer jag resa bort med GH. Vi ska börja med en helg på ett specifikt event som jag tyvärr inte kan ge så många detaljer om. Hur som helst är det invite only; alltså inte öppet för allmänheten.

Side note: GH har totalt svept mattan under fötterna på mig med den här resan. Han har fixat ALLT och inkluderat massvis med saker jag gillar. Jag fick i princip bara ge honom klartecken på flygen. Han börjar bli riktigt jobbig faktiskt. SLUTA VARA VÄRSTA BRA MANNEN!

Tillbaka till den obekväma berättelsen.

Ni som följt mig ett tag, eller ni som sträckläst hela bloggen i två dagar, försummat jobb och familj och glömt att äta (egot is strong in this one), vet att jag har kommit nära ett par kunder som jag skulle räkna som vänner. Den ena av dessa…

… ska på samma event.

Alltså… Fattar ni? Med detta frågar jag mig:

1, Hur i hela jävla helvetet hanterar man detta??

2, Det känns närapå omöjligt att helt ignorera min vän när vi stöter på varandra, så vad säger jag till GH? Vi är väl överens om att jag är en kass lögnare när lögnen levereras framför någon som vet sanningen?

3, GH vet i princip om hela min bekantskapskrets så han skulle genast bli misstänksam. Vi är förstås också överens om att han är ganska rejält svartsjuk och knappast dum. Han känner mig för väl för att inte ana ugglor i mossen. Kombinationen från helvetet.

4, Jag vill samtidigt inte vara taskig mot min vän som på en miljon sätt är en otroligt fin man. Vi pratar i princip varje dag, har SÅ mycket gemensamt och ska faktiskt göra en liten mini weekend på fredag. Vänta, är det imorgon? Hoppsan. Nu glömmer vi alla inlägget där jag rådde mig själv att sluta yolo:a mig genom livet. Det gick väl sådär…

Nu vet #bff4lyfe om att jag kommer vara där med GH men det är så EXTREMT AWKWARD! Herregud.

Nu tänker ni kanske att jag bara ska hitta på något; typ att vi var kollegor eller liknande. Mitt svar: se punkt två samt tre ovan. Kanske, eventuellt, möjligtvis har jag utelämnat eller förvrängt vissa saker redan som inte skulle behöva komma fram. THE WEB OF LIES EXPANDS!

Fotnot: ”ana ugglor i mossen” är ett briljant idiom. Översätt det till någon icke-svensk; rätt roligt. Även ”ingen fara på taket” samt ”skägget i brevlådan” är fina uttryck att översätta. 

Insnöad

Lisa

Började skriva ett inlägg kring jul som beskrev lite vad jag höll på med när jag bevisligen inte skrev här; klipper in lite:

Nej, jag har inte dött/klappat ihop/blivit frälst. Ja, jag lever och gör dumheter. Några involverar män av olika kategorier och det är väl dem ni vill läsa om? Inte hur jag fällt träd, cashat in en konsulttjänst och bakat sjukt komplexa jävla cupcakes som jag tappade i golvet.

Var en sväng förbi en trevlig irländare med en kul idé: I want to play with you while you sleep. Kan inte ens minnas när jag lekte det sist. Tjuvkikade en gång och mötte hans enormt kåta blick; kanske började fnissa… Highclass osv.

Hälsade på GH i ett av hans penthouses (ja, han har flera och så kan det bli om man är lika delar vansinnigt smart och ambitiös, samt redo att offra det allra mesta) några dagar. Var mest rastlös och höll på att bli kriminell i min jakt på intellektuell stimulans. Jag lekte till och med duktig och lagade middag lagom till han kom hem från jobbet en dag. Hittade cigarrer i bestickslådan vilket var en stark kontrast till att vi blastade Public Enemy i bilen från flygplatsen. Komplext.

Träffade en fin kille på en fest där jag redan innan bestämt mig för att hångla upp någon så hårt att mitt ansikte gjorde ont. Mission accomplished. Valde en ung sådan som av två anledningar passade perfekt: snygg som satan och helt utan risk för biverkningar i form av krångel. Lite besviken på hur enkel han var att förföra då jag i princip enbart var ute efter själva jakten men ändå värt.

Råkade ut för en löjlig runda svartsjuka från Adriens sida samma kväll; vi var nämligen på samma fest. Vi har gått helt till vänskap och umgås gärna då vi har vissa intressen gemensamt. Jag kände mig väldigt förvirrad på det sätt jag ofta hör att män gör: hur kunde du tro att det här var en dejt? Fick höra av sexig yngling nr1 att Adrien tagit honom åt sidan för att ifrågasätta hans intentioner… Wtf? Har ingen ork eller lust med drama (ja, det är sant!)

Sexig yngling nr1 hörde av sig dagen efter ”för att han ville lära känna mig bättre”. Ugh nej, vad jobbigt. Block. So much for ”inget krångel”.

Lämnar Sverige nu igen efter julen hemma med familjen. Nyår firas på en riktig bal vilket är en ny grej för mig. Associerar det enbart med Eyes Wide Shut och har en känsla av att sex kommer ligga i luften; åtminstone för mig och min partner. Vi har planerat ett rollspel som jag hoppas för er skull att jag lyckas skriva ned.

Avslutningsvis en liten fantasi: om jag på något sätt skulle råka få tag på en stilig främling som hade affärer på Arlanda runt samma tid jag ska resa hade vi kunnat träffas för ett dirty ligg på handikapptoan i Sky City. Lätt böjd över handfatet tar han mig bakifrån, kanske en hand i håret, något skamsen ögonkontakt. Så smiter jag ut och kastar mig på flyget för att åka raka vägen till en fancy restaurang med min kavaljer framme på destinationen. Låter inte så dumt, eller hur?

Min väntan kommer därmed bestå i att snegla på män på flygplatsen och fundera på hur de skulle kännas, och se ut i badrumsspegeln. Snacka om förspel.

Men god jul och gott nytt år käraste! Don’t hate; appreciate!

Nu är jag i Stockholm veckan ut och sträckt ut en hand för potentiella partners in crime. Nya möten, utmaningar, fina människor – utan drama. Blir alltid så ödmjuk inför de kontakter jag får: deras önskemål och förhoppningar; och de väljer att låta mig försöka möta dem. En ära! SÅ redo för detta.

Något jag inte är ödmjuk över är hur vacker jag var på nyårsafton. ”Breathtaking” var ett adjektiv och jag är inte rädd att hålla med. När jag såg oss i hisspegeln övervägde jag att vända om helt och ta oss tillbaka till rummet. Herregud, vilka sexiga människor. Som tur var visste min partner om min sexdrift och hade bett mig lyfta klänningen och sitta på hans ansikte strax innan vi gick så jag lyckades hålla mig där i hissen. Eftersom jag väldigt sällan blir ”white girl drunk” förförde jag honom även senare och med ”lämpliga” naglar kunde jag get all up in there och återigen notera hur män överlag är bum bandits.

Jag har också haft mindre trevliga konversationer med män men de skriver jag om senare.

________________________

Nu lyckades jag även försena ovanstående text. Suck. Har fått lite prestationsångest; ungefär ni vet när man har undvikit någon länge och inte riktigt vet hur man ska plocka upp kontakten. Min specialitet är ju att skjuta på saker.

Lite kort om en annan träff, kanske?
Träffade en mycket trevlig, respektfull och belevad man (det brukar de i och för sig vara) på ett förvånansvärt fint hotell. Typen där man går in med låga förväntningar. Inte på personen alltså; utan hotellet. Visade sig vara ett av de charmigaste jag haft turen att få besöka.

Han var bekant med bloggen vilket innebar att han hade rätt bra koll på mycket gällande mig. Det ledde till en väldigt intressant konversation. Han hade tagit med värmeljus, vin och var på alla sätt en otroligt charmerande människa. Ett lugnt och avslappnat möte som var precis vad jag behövde. Tack, fina du!

Alla andra läsare ba: zzzzzzzzzz. Bah på er, jag kan inte alltid tillgodose era behov om superintensiva och ibland chockerande träffar. Jag kan också vara ”bara” trevliga Lisa som bjuder på intelligent dialog och bra sex. Tänka sig.

Nu har dock äventyrslusten efter en lång tid av ”normalitet”; typ vänner, familj och jobb., kommit tillbaka. Min tur: zzzzzzzzzz. Kommer ha en helt ledig kväll imorgon torsdag och som ni säkert listat ut är jag inte typen som vill tänka: ”satan, jag måste hinna *insert krävande aktivitet* innan kl 8 imorgon, hur lång tid ska detta ta?” Därför endast en riktigt fri kväll att spendera med någon spännande själ. Ni kan alltid höra av er om ni tror att vi skulle trivas ihop (annonsera i bloggen? Hell yeah).

Alright. Då säger vi så.  Hör gärna av er med tips och önskemål på vad ni vill läsa om. Behöver lite inspiration som kan sparka igång skrivandet ordentligt igen: hej@lisaslappar.com

See ya, wouldn’t wanna be ya (lärde mig det häromdagen och måste därför upprepa det till typ alla för att få det ur mitt system) 😘

Sömnmedicin?

Lisa

Fann mig med en gindrink iklädd en toktajt finstickad klänning och bruna läderpumps i en källare tidigare ikväll. Burlesqueshow; dimmigt, kvavt, fullpackat. Aaron trivdes bäst med mig mot en vägg. Vid ett tillfälle vred han på sig och bad mig se ut över rummet och peka ut en man att ta med tillbaka till hotellet, inklusive motivation. Han vet vilka slags lekar jag gillar. Jag beskrev noga vilka kvaliteter jag anade att någon hade och ändrade mig titt som tätt. Helt klart lite cuckold över denna herre.

”Another bar or go for a walk?” frågade han och innan jag ens hunnit svara sa han ”actually, I know”. Han tog in mig på någon stilig hotellbar där vi säkert såg ut att passa halvbra in: finklädda men båda alldeles blanka av ett par timmars dålig luft och intensivt förspel. Han bad att få bli serverad av bossen; jag himlade med ögonen men är väl relativt van vid att han gör sådant, och när vi får drinkarna slipper han över sedlar till mannen och säger ”to go, yes?” Barchefen ler åt min förvåning.

”See, a bar AND a walk!” säger han nöjt. Hoppas människan aldrig växer upp.

Så vi promenerade där utmed gatorna i Barcelona med varsin drink och stannade i turistbutikerna som var det enda som var öppet. Diskuterade terrorismstrategier och lämnade till slut in glasen på en annan bar.

Hotellhissen.
”I want you to play with my ass.”
Signaturbusiga leendet: ”will do, my good sir.”

Jaha, problemet då? Jo, det finns ett: sådana här kvällar somnar jag inte nöjd och utmattad som de flesta andra utan jag är fullkomligt överenergisk. Därmed har jag i natt:
– Extraamorterat.
– Bookmarkat recept inför julen.
– Ätit en halv kokosnöt.
– Sett om säsong 1 av Sherlock.
– Ångat en av Aarons skjortor.
– Övervägt att måla hans tånaglar.

Det viktigaste av allt var att jag slog in hans födelsedagspresent jag hittat ute på stan tidigare under dagen. Tidningspapper och snöret från ett sådant där bomullspaket. Så jävla crafty. #highclassescort

Skulle kanske varit bättre med en sömntablett. Running on fumes…

Vet ni hur ofta jag verkligen 100% på riktigt känner att jag genuint tycker om någon? Det är verkligen en gåva. Människor ❤
Fick hur som helst en sådan känsla ikväll och kom att tänka på denna:

Avoidance tactics

Lisa

Saker jag undviker just nu, plus lite annat; freestyle-författat:

114 drafts. Massvis med inlägg; alltifrån sådana med bara en rubrik för att minnas något supersmart, till färdiga som jag av olika anledningar inte publicerat.

Har en paus från män av samtliga kategorier. Inte ens Uncle Mort har fått komma ut för att leka. Känner mig matt på dem; som att jag liksom inte orkar leva upp till det alla män förväntar sig av mig: att jag ska ge, ge, ge, och vara perfekt. Nu låter jag sjukt deppig men det är jag inte alls. Man ska alltid ta en paus om det känns rätt. Jag har gjort det en miljon gånger förut och kommer alltid tillbaka; lite bättre, ännu gladare.

Angående just ovanstående så sätter jag mig själv i situationen genom att till exempel inte bryta kontakten helt med Will. Han smsar dagligen och jag svarar ungefär var tredje eller fjärde dag. Ugh, jag vet hur fult det är. GH gör likadant; föreslog igår en resa strax innan jul. Eftersom jag just nu har precis NOLL lust avvaktar jag med ett svar. Om en vecka kommer det vara det mest lockande som finns. Sedan verkar han tro att jag har dött då han ringt och smsat ovanligt mycket. ”At least just tell me you’re ok”, och det måste man ju besvara i alla fall.

Det där om att man vill ha någon ännu mer för att den är oåtkomlig? Stämmer visst rätt bra, visar det sig.

Satte out of office på Lavina, vilket är vad en duktig hora gör när man inte ens orkar tänka på kuk.

Mänsklig kontakt med vuxna är alltså inte riktigt min grej för tillfället. Har däremot umgåtts med en treåring i flera dagar. Okomplicerat, fullt av glädje. För henne behöver jag inte anstränga mig med komplexa, sociala samspel. Min nuvarande nivå, alltså; en treårings.

Jag har en backlog av senaste tidens träffar som jag vet ni skulle älska att läsa om. Tjatar ni tillräckligt mycket kanske jag lyckas få ut dem på bloggen till slut… Just sayin.

En liten fun fact: prova att googla ”rape play” (INCOGNITO MODE!) Det är den vanligaste söktermen som läsare hittar hit genom; efter något som specifikt har med mig att göra, förstås. Om ni inte vill googla är det just detta inlägg som dyker upp. Möjligtvis läge att skriva något nytt om ämnet? Creep-frekvensen går dock upp 500% när det kommer på tal. Det kan jag ta.

Nu återgår jag till min bubbla där de huvudsakliga aktiviteterna är att läsa, skriva och äta alldeles för mycket. Grymt skönt. Stannar här några dagar till och undviker mina vuxna förpliktelser.

Hittade en gammal låt som jag gillade när jag var yngre och insåg att den passar min sinnesstämning och detta inlägg rätt bra. Eller vad tycker ni?

Mvh
Lisa
Founder and CEO
WTF Is Wrong With This Crazy Bitch

Vad jag gör med män

Lisa

Ptja, de allra flesta ingenting alls. Några har jag fått äran att lämna tillfälliga, fina avtryck hos. Ett fåtal har fått mycket mer vilket oftast slutat illa.

En i den sistnämnda kategorin krossade jag hjärtat på, big time. Nu snackar vi i stilen där han slutade leva, äta, gå ut. Jag vet det då vi hade gemensamma vänner. Det otroliga: vi var aldrig ett par.

När jag berättade att jag var tillsammans med GH tyckte han att det var rimligt att stalka honom också då jag ofta fick frågor som: tjänar han mycket pengar eller? Borde ha fattat att du var en golddigger. Hur ofta träffar du honom med jobbet han har? Ska du flytta till Rom nu? Ha så kul.

Och såååå vidaaare.

Brustna hjärtat-mannen förstörde ganska mycket och jag var väl inte direkt bäst på att göra det bättre. Innan jag insåg att det hela var en gigantisk katastrof var jag övertygad om att vi kunde vara vänner (haha!) Jag hade också dåligt samvete, ville få honom att förstå. Därför bröt jag inte kontakten direkt utan försökte vara snäll. Lessons learned osv…

När jag senast träffade GH tog jag upp ett, för mig, fint minne som han direkt kommenterade: ”that was when that guy texted you all the time”. Jag mindes inte ens den biten och insåg då hur mycket det förstört för oss; hans minnen av de dagarna var i första hand negativa när de för mig varit fantastiska, romantiska. Fram tills nu, alltså. Dammit.

Brustna hjärtan-mannen mailade mig idag. Han skrev såhär:

Jag trodde att jag gått vidare och har träffat flera tjejer efter dig men tänker fortfarande på dig ibland. Sista gången vi träffades märkte jag att något var fel (hallå, du avbröt sex!) men vägrade inse att du ända sen dess inte ville ha mig. Saknar vår vänskap och alla skratt. Håller stenhårt i alla bilder trots att min flickvän bett mig kasta dem. Du är inte poppis 🙂

Den här låten skickade jag till dig när du sa att du inte orkade träffa mig längre. Och kanske igen när du sa att du träffat någon annan… igen, när jag fick höra att ni gjort slut. Alldeles för många gånger, men när du dyker upp i mina tankar måste jag lyssna på den och låta känslorna rusa. När jag hör någon prata om hur de aldrig kunnat glömma någon eller hur de kämpat för att få den tillbaka. Jag kommer nog aldrig ge upp hoppet.

Nu när du flyttat vet jag inte vad du gör eller hur du mår. Jag har samma nummer, samma adress och skulle ens en liten bit av dig vilja talas vid så finns jag här. För alltid.

Jag kommer aldrig glömma hans leende. Första kyssen mot en pelare utanför WTC i Stockholm. När vi satt på ett traktordäck och låtsades inför våra vänner att vi bara var kompisar. En ovanligt varm vår på hans balkong med öl och cigaretter trots att ingen av oss egentligen rökte. Ännu varmare nätter i hans säng.

Nej, han är inte min soulmate. Men han var rätt precis då. Jag gjorde honom illa och önskar att det inte blivit så.

Jag la till låten han nämnde i min Spotify 2012. Två unga idioter varav den ena var förälskad och den andra attraherad… Kanske var jag lite förälskad. Vem kunde inte bli lite förälskad i honom?

Det här är i alla fall låten. Han sa att det kändes som att jag skrivit den till honom, trots min fruktansvära sångröst och totala avsaknad av relation till den isländska grupp som faktiskt gjort den. Jag hoppas att han slipper relatera den till någon annan i framtiden.