Att bli synad

Ju mer jag skriver desto mer blir jag synad. Det är lite roligt att vissa av er håller sådan koll på mig.

”Men förra året skrev du faktiskt att…!”
”Du sa ju att du inte hade…!”
”Nyss tyckte du…!”

Visst kan jag motsäga mig själv då och då. Ibland är det för att jag får ändra några små detaljer för att inte outa mig själv totalt. Men oftast är det för att människor inte kan läsa eller tänka. Och om det handlar om minne så kanske det är bättre att strunta i att kritisera mig om ni inte faktiskt vet eller minns eller kan läsa.

Jag är glad att ni bryr er. För jag bryr mig också.

Vad jag vill ta upp är kritik som inte kommer från rabiata feminister. Även den har ökat vilket jag förstår och till viss del uppskattar. Dessvärre är jag borderline-högfärdig och blir nästan förnärmad när jag blir kritiserad.

Missförstå mig inte – mina åsikter är ni välkomna att inte hålla med om. Men var lite snälla. Jag är ju ömtålig som ni vet.

Ny plattform!

Scrolla ned för ett nytt kapitel om min förvirring.

Men, välkommen till min ”nya” blogg!
Jag bytte för att Bloggers användarvänlighet är i stil med Skatteverkets telefonkö.
Deras inbyggda stats tool har en diff på 40-60% med Analytics.
Det GÅR inte att skriva från mobilen för att de inte erbjuder en mobilversion!

Den är dock ihopslafsad igår kväll så det saknas väldigt mycket och en del inlägg ser lite konstiga ut. Men nu är ”Om” och ”Kontakt” uppe till vänster vilket lämnar en massa kul plats i sidokolumnen. Vad jag nu ska lägga där.

Jag skulle hemskt gärna vilja få feedback! Blir ni blinda av färgschemat? Är navigationen kass? Är fonterna svårläsliga? Kan ni tipsa om teman som skulle passa den här typen av content?

Alla inlägg borde ha hängt med men märker ni att något saknas eller ser konstigt ut, vänligen hör av er.

Alltså ny plattform, samma dravel!

Valnatt!

Lisa kl 22: ”OMG vad glad jag är att jag har världens sämsta dygnsrytm och kan vara vaken hela natten!!!”
Lisa kl 00: ”zzzzzzzzzzzzz”

Så brukar det gå till.

Jag tycker det är roligt att se reaktioner. Resultatet är same shit. Båda verkar helt jävla dumma i huvudet och politiken de driver styrs i slutändan av deras stab. En vinst för Trump vore dock extra kul enbart för att bevittna svensk medias hysteri. Förväntar mig något i denna stil:

(Notera gärna att Fridolin hade en ”fontänfest”… Hrm.)

Men en konstig sak med spänning är att det gör mig kåt. Hade det funnits en man i närheten hade han inte kommit enkelt undan. Vette fan vad det beror på.

Apropå det: har fortfarande inte beställt min Womanizer… Om någon vill sponsra en så vet ni hur ni når mig —->

Mansfria tisdagar

Fred löser världsproblem.

FRED! Din jävla hjälte! Att du saknar de fack du efterfrågar i din diskmaskin är oacceptabelt och som straff ska nu alla män ligga i ett dike en dag i veckan! Genialiskt!
Jag som trodde Åland inte var tillräckligt representerade i HBTQGDWN72 ❤

Fred, som måste vara Ålands hetaste hen, vet vad han talar om och har förstås tänkt igenom sina påståenden och potentiella konsekvenser med sitt briljanta förslag.

Först och främst vill jag gärna se en uppföljning från Fred om vad män har gjort som är bra. Det vore kul. Vi vet redan om diskmaskinen trots dess brister. Finns det något annat månntro? Eftersom han kan räkna upp så mycket dumheter män ställt till med så måste man ju utgå ifrån att de positiva uppfinningarna skuggas av dessa.

För det andra vore det otroligt kul om Fred fick sin vilja igenom. Hur skulle samhället se ut under tisdagarna och vilka effekter skulle deras frånvaro få i det långa loppet? Jag menar, om alla män låg i ett dike en dag i veckan; spännande! Som en stark påhejare av sociala experiment vill jag se detta hända så mycket att jag spricker.

Tänk alla arbetsplatser! Inte bara tråkiga kontor utan kollektivtrafik. butiker. servicetjänster, underhåll, byggarbetsplatser. media, restauranger, Nisses Asfaltsservice AB och ni fattar.
Jätteroligt! Jag slår mig gärna ned på en central plats och åskådar spektaklet. Hur mina könsfränder äntligen blommar ut och ror hela skiten i hamn. Äntligen!

Heja Fred! Jobba hårt nu så vi får se ditt förslag besannas (fast inte på tisdagar).

Det där med Crazy Girlfriend…

Idag lärde jag mig att jag inte är så trilskig trots allt. I jämförelse, alltså.

En av GHs vänner hade nyligen gjort slut med en tjej. När han ringer för att bekräfta en tandläkartid sa de: ”vi avbokade den, vi trodde du var död!” Charmörskan hade ringt hans tandläkare och sagt att han var död. Varför vet bara gudarna.

Han berättade också att hon gärna snokade i hans telefon. För att lyckas brukade hon flytta mobilen mot hans tumme när han sov för att låsa upp den. Genialiskt! Vansinnigt, ja, men genialiskt! Eller det var vad jag försökte yppa mellan tårarna av skratt.

Sverige styrs av horor

Vårt land leds av de billigaste hororna världen har skådat.

– De tar emot vem som helst.
– Man lägger pengarna på (godhets)knark utan en tanke på framtiden.
– Man låtsas inför alla att man mår bra och att allt är kanon.

Landet i sig är som en trasig horas hjärna, självförtroende och beteende.

En sådan här prostituerad behöver hjälp. Trots att väldigt många säger till horan ”DU BEHÖVER HJÄLP!” så står hon där med pekfingrarna i öronen och intalar sig att det inte är sant.

Säljadrenalin

Idag fick jag frågan vad jag saknar med sexsäljandet och det var intressant då det är så svårt att förklara. Men jag ska försöka.

Kicken. Att trots förarbete vet jag egentligen inte vem jag ska träffa. Vad vi kommer göra och hur. Överraskningar och utmaningar.
Hur är den här kunden? Hur mycket vill han prata om sitt privatliv? Kommer han ställa frågor om mitt? Hur ser han ut? Hur ser hans kuk ut?

Mötena. Människorna. Det är nog det allra bästa.

Jag saknar förstås även sexet. Eller nja; en del av det.

Pengarna. Som ”fin” flicka utan dåligt umgänge eller kriminalitet i bagaget så finns det en känsla av spänning i att ha en massa kontanter hemma som ska droppas in på ett konto. Mindre charmigt var att lämna över en tusenlapp på Pressbyrån.

Dubbellivet. Det låg något i hemligheten. Att jag ibland levde ett liv och var en person som ingen annan kände till. Det var bara jag som var bekant med ”Lisa” och Lisa. Den här spänningen gick dock över med tiden.

Icke att förglömma känslan när jag går ut från det dyra hotellet, nyknullad, precis lämnat en tillfredsställd man bakom mig och handväskan är full av pengar. Som en depraverad Pippi Långstrump.

Snabbt om läsarträffen

Den är FULL. Tack alla som visat intresse. Hittills har jag lyckats klämma in er allihop efter lite justeringar och det ska bli jättekul att ses! Men inga fler kan haka på den här gången, tyvärr.

Om jag inte blir mördad eller ihjältjatad så gör jag om det och då får ni en ny inbjudan här i bloggen.

Eftersom jag inte är världsmästare i jantelagen så måste jag uttrycka hur stolt jag är att vissa påstår sig resa bara för min skull. Äsch då, era lögnare.

Vissa har ”tappat respekten” för mig – synd! Spendera er tid någon annanstans.

Vi ses hörrni.

Semester (= öl, vänner och sömn)

Herregud, ni ger upp på mig när jag inte publicerar på ett tag. Ta det lugnt.
Och mailen får vänta även den.

Se nedan:

For English, please scroll down!

Hej!

Jag har tagit lite semester och kommer svara så snart jag kan. Ta en öl för mig och tappa inte hoppet 🙂

Kram
Lisa

Hi there!

I’m off drinking beer for a while and will get back to you as soon as I can. Don’t get your panties in a twist 🙂

Love
Lisa

Intellektuellt självmord

Känslosam realist/cyniker läser nyheter om Sverige = KABOOM!

GH säger ibland att jag borde sluta följa läget där för att bespara mig vad som i mitt fall faktiskt är mental tortyr. De flesta blir upprörda men några av oss får så mycket känslor att det är svårt att stå ut. Jag vill skrika och kasta saker (min normala reaktion på saker som är åt helvete) men får snällt ta del av den skit som sprids. Ibland vill jag böla.
Men om man bryr sig så kan man inte sluta. Inte jag i alla fall.

Det nedanstående skrev jag när Sanandaji bevisade att sexofredandena på sommarens festivaler utförts av icke-svenskar. Whoopi-fucking-do.
Jag valde att inte publicera det men dumheten tar inte slut, inget förändras, trots att det om och om igen dyker upp saker som visar på att allt vi gör är FEL och vi fortsätter göra FEL fast vi vet att det är FEL. Det är så vidrigt att jag får dåndimpen (det har ni inte hört på ett tag, va?)

Det här fick mig att vilja skära mig själv för att döva min tillfälliga psykiska ohälsa. Det måste läsas.

Och det här skrev jag tidigare:

Jag läste om Tino Sanandajis avslöjande som tyder på att jag och många andra haft rätt. Det var inte den stora grejen egentligen utan det är äntligen ett bevis på att polis, och med dem journalister, krönikörer, professionella tyckare, politiker och resten av etablissemanget, snackat en jävla massa dynga. Hur kunde de låta Nina Rung knyppla armband medan de visste att förövarna inte bryr sig ett skit om armband, säkerligen inte ens förstår språket de är skrivna på och att det inte hjälper att ”ha en dialog” med dem? De har svikit folket de ska beskydda, allt med regeringens och medias goda minne.

Att ha lämnat Sverige och tagit mina skattepengar med mig känns lite som ett svek det med. För även om de fördelas så in i helvete skevt så kanske jag lyckats betala någon pensionärs ägghalva eller en rullstolsramp någonstans. Tänk om ALLA skattebetalare lämnade landet?
Hade jag varit vit, heterosexuell man hade jag inte blinkat utan pekat finger åt hela skiten och stuckit. Om jag hade blivit beskylld för allt under solen trots att det är jag och andra som mig som betalar den största mängden pengar för att låta alla dessa idioter styra vårt land.
Jag älskar Sverige men jag fullkomligt avskyr hur det styrs och vad det har tillåtits bli.

Mitt land som en gång var ett alla andra såg upp till. När jag var stolt över att vara svensk; och inte möttes av hånskratt över hur illa vårt land sköts. Inte den rödaste av de röda här tycker att vi är humana och bra. De säger att vi måste hata oss själva för att göra som vi gör. Det land jag växte upp i finns inte längre. Jag gråter för DET landet. Det som mina släktingar byggde och jag åtnjöt. Det kastar man nu åt helvete och de flesta, framförallt i min generation, hejar glatt på spektaklet utan att för en sekund fundera på HUR vår uppväxt kunde förverkligas. Allt tas för givet och sedan ser man inte konsekvenserna för att vi levt i en trygg bubbla. Även när konsekvenserna står i farstun blundar vi, håller för öronen och säger ”lalalalalla jag kan inte höra dig!”
_______________

Sedan hakade jag upp mig på Almedalen. Såg om Belinda Olssons intervju med Jimmie Åkesson från förra året. Jag kan se den hundra gånger och inte tröttna. Plockar fram skämskudden och popcornen.
_______________

Läst Jämställdhetsfeministerns blogg. Underbar. Men sorglig då den trots sin satir är en representativ bild av verklighetens Sverige.

En höjdpunkt gällde #Killmiddag. Lyckligtvis inkluderas en guide i hur man arrangerar en #killmiddag. Den är oerhört detaljrik. Lite, förlåt, jag menar mycket, kommunist-dokument över det hela.

Om ni grabbar ska anordna en så bör ni ställa några frågor inom gruppnormens ramar, till exempel:

Har du blivit utsatt för så kallade genuspoliser som vill tvinga in dig i att du ska bete dig ”som en riktig man” utifrån deras egna förväntningar?

Vilka könsstrukturer finns i din familj?

Vilka patriarkala mönster ser jag hos mig själv?

Hur ser jag på cis-män och cis-kvinnor som norm?

_______________

Sverige fortsätter att överträffa sig självt! Är det en masspsykos som drabbat landet?